Lästips om järnvägsparker

[Anna-Carin]

Forskning & Framsteg nr 8 2020 har en kort blänkare (1 sida) om järnvägsparker. Anna Lindgren, institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och forskningssamordnare vid Järnvägsmuséet berättar om sin forskning. Planteringar var viktiga när den första järnvägen byggdes i Sverige; redan vid mitten av 1800-talet lyfte man fram växtlighetens positiva effekter på hälsan. Från början anlitades lokala trädgårdsmästare men från mitten av 1860-talet hade SJ egna trädgårdsmästare, trädskolor och växtdepåer. Syrenbuskar och krusbärsbuskar (i mängd, inte solitärer) var vanliga. Hagtornshäckar. Gran, tall och lönn. Även olika buskar och blommor, som inte räknas upp. Analysen bygger på bevarade växtlistor från anläggningarna. Lindgren ska fortsätta analysera ämnet och även undersöka varför planteringsverksamheten avvecklades i mitten av 1900-talet för att helt läggas ner år 1973.

Artikeln illustreras med en bild av Hallsbergs station 1863 från Digitalt Museum.

Boken "Tusen år i trädgården" av Maria Flinck nämner också järnvägsparker, tyvärr bara två spalter men med bra information. Till SJ:s tjänstebostäder hörde en liten trädgård, och i många fall utnyttjades även annan obebyggd mark längs spåren till odlingslotter för de anställda. Varje banvaktare fick 6-10 fruktträd, bärbuskar och rabarber eller fläder till sin trädgård. Där anlades även bersåer och prydnadsrabatter med perenner. Frön och plantor av ettåriga blommor delades ut varje år. Köksland för potatis och grönsaker hörde också till. Hon beskriver hur stilen på parkerna växlade över tiden; i början av 1900-talet blev det mer barrträd, som silvergran, blågran och lärkträd, liksom blommande buskar, syren, deutzia, silverbuske och ölandstok. Tåliga och lättskötta rosor som vresros, persisk gulros, äppelros och daggros ersatte de remontant- och tehybridrosor som tidigare odlats. Perenner och/eller ettåriga blommor. Två foton; en banvaktarträdgård i Berga, Västra Vingåkers sn, samt järnvägsparken i Katrineholm, anlagd på 1860-talet.

Flinck avslutar avsnittet med ett citat: "I många afseenden hafva statsjärnvägarna gifvit goda föredömen, och äfven genom sina planteringar torde de hafva verkat uppfostrande på befolkningen i de trakter, som af järnvägarna beröras. [...] Tydligast har detta försköningsarbete framträdt i de norra delarna af landet, men äfven i andra landsdelar, ja i åtskilliga städer har man efter exemplet från stadsbanorna vidtagit högst erkännansvärda åtgärder till samhällets förskönande medelst planteringar." (Statens Järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2, red. G. Welin)

[Johan Molin]

Som medlem i Svenska Byggnadsvårdsföreningen (jag ville ta över stafettpinnen när min salig far arkitekten avled) får man tidningen Byggnadskultur några gånger per år. En synnerligen läsvärd tidning!

Ett nummer för några år sedan hade järnvägen som tema, och en artikel specifikt om järnvägens parker och trädgårdar:

https://byggnadsvard.se/jarnvagens-plan ... dsrorelse/

Något vi tenderar att "glömma" som modellbyggare!

[1956]

Intressant läsning, som liten parvel hälsade jag ibland på min mammas moster vars man var trädgårdsmästare för SJ. De bodde i Hässleholm i en villa benämnd Paradiset. Jag minns så väl de välskötta gräsmattorna men framförallt växthusen med alla blommar som odlades där.

[Johan Molin]

Det här var ett roligt ämne du tog upp, Anna-Carin!

Jag råkade hitta en bild i mina gömmor, föreställande Varvs station vid östgöta-smalspårsnätet – tagen 1953.

"Trädgård" är väl rätt pompös beskrivning här – men den kanske var större förr. Men så här blygsamt kunde det vara under SJ-tiden på 50-talet.

[Anna-Carin]

Tack Johan, roligt att få läsa den mer utförliga artikeln du länkade! Jag kompletterar här med litteraturhänvisningarna från artikeln:

Bergkvist, Johan, »Järnvägarnas parker och trädgårdar – en återblick« i Spår. Årsbok utgiven av Sveriges järnvägsmuseum och Järnvägsmusei vänner, Gävle 2012.

Fogelberg Lagerberg, Charlotte & Fogelberg, Fredrik, »Parker och planteringar. Om Statens järnvägars trädgårdsväsende under hundra år« i Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 2007, Stockholm 2007, s. 128-146.

Klintborg Ahlklo, Åsa, »SJ:s rabatter – Statens järnvägar som förmedlare av trädgårdskultur« i Lustgården 1993, s. 41-52.

Vid min barndoms station syns rätt och slätt planteringar bakom häck och staket på gamla bilder.

Okänt år; stationen anlades 1876:
Edit 2020-08-19: bytt till upphovsrättsfritt foto

1903:

ca 1951:

(Bilder från Järnvägsmuseet via Digitalt Museum; där finns större bilder men jag har inte listat ut om/hur man kan länka till eller bifoga dem.)

[Johan Molin]

Hmmm ...

Det där med dateringar kan vara knepigt.
Jag har kommit så långt att jag insett att de flesta emaljskyltar med reklam försvann från stationsväggarna någonstans omkring 1910.
Då känns det konstigt att den inte finns på den första bilden.

Jag tror att den bilden tvärtom är senare; det är någonting som andas 1920-tal över den. Då borde mittenbilden vara mer ursprunglig, gissningsvis med ett gulmålat hus med bruna fönsterfodringar. Rödmålade hus med vita knutar är nog senare. Dessutom finns en tillbyggnad på bilden med det - rimligen - rödmålade huset.

Jag har haft anledning att skärskåda tillräckligt många bilder från Hästholmens hamn och östgötabygden för att notera hur ofta de är feldaterade (för att inte tala om att de visar något helt annat än vad texten anger ...).

EDIT: Förlåt, jag ser nu att du skriver att den första bilden har okänt datum. 20- eller 30-tal gissar jag. Då kan säkert de andra dateringarna vara riktiga.

[Anna-Carin]

Du har alldeles rätt - jag gjorde en sista editering där jag flyttade om bilderna och la den rödmålade i mitten med okänt år, men jag måste ha missat att trycka på Skicka för den slog tydligen inte igenom... Dateringarna kommer från databasen men kan mycket väl vara fel, som du säger!

[Johan Molin]

Min avsikt var givetvis inte att agera besserwisser (eller Messerschmitt som somliga på forumet kallar det ...), utan att jag tycker helt enkelt att det här är en mycket spännande form av detektivarbete!

[Anna-Carin]

Ingen fara, jag uppfattade ditt inlägg så som det var menat!

Jag ska passa på att puffa för https://tidningar.kb.se/ där man kan söka på t.ex. järnvägspark* eller stationspark* - ofta nämns parken bara som en geografisk referens, men med lite tur kan man också hitta sånt här:

Edit: klippt från Fäderneslandet 1884-04-19.

[Johan Molin]

En fantastisk källa att botaniseri i! Enda lilla problemet är att det tar tvärstopp i mitten av 1905 – nyare tidningar får f n inte publiceras på nätet av upphovsrättsliga skäl. Vilket är sorgligt.

[ford1929]

Finns en hemsida ang Kungsängen station
www.thulesius.se
längst ned till hö finns en länk till bilder...

[Anna-Carin]

Johan,

Ja, KB gör en väldigt hård tolkning av upphovsrätten, och utan att tala om vad de bygger den på. Under två månader i våras var alla tidningar fram till nutid tillgängliga pga coronaviruset, men det är ju en klen tröst nu.

Roger,

Tack - jag såg den sidan men man fick inte ladda ner bilderna utan lov (vad nu den familjen har för copyrightanspråk på hundraåriga vykortsbilder???) så jag valde att länka till museets bilder. Jag har bokmärkt den för framtiden.

[Anna-Carin]

Stationsparker användes tydligen till lite av varje.

Källa: Kristianstadsbladet 1884-08-30.

[ford1929]

Stationsparker användes tydligen till lite av varje.





Källa: Kristianstadsbladet 1884-08-30.

Militär toalett..
konstiga beslut togs även på den tiden

[d680ae]

...
Tack - jag såg den sidan men man fick inte ladda ner bilderna utan lov (vad nu den familjen har för copyrightanspråk på hundraåriga vykortsbilder???) så jag valde att länka till museets bilder. Jag har bokmärkt den för framtiden.

Om man söker samma bilder på DM finner man att några av dem även där inte är frisläppta för nedladdning utan föregående kontakt med JvM. Om nedladdningen då är förbunden med villkor kan det nog vara dessa som gått i arv till Thulesius. Det framgår av licensinformation på DM bildsida om det finns förbehåll.

...
(Bilder från Järnvägsmuseet via Digitalt Museum; där finns större bilder men jag har inte listat ut om/hur man kan länka till eller bifoga dem.)

För bilder som är fria finns en pilmarkerad länk till nedladdningen, markerad med krav på att man accepterar licensvillkoren.
Kopierar man den länkadressen har man URL till bilden att infoga i inlägg.



Men ofta nog är den inte så praktisk att använda i befintligt skick om man vill vara omsorgsfull med inläggssidans layout. Mycket av DM bildmaterial består av "råkopior" direkt ur kamera. Vykortskopior må dock vara undantag från detta bekymmer.

För att fylla ut bildsviten utöver DM innehav ...

[Anna-Carin]

Om man söker samma bilder på DM finner man att några av dem även där inte är frisläppta för nedladdning utan föregående kontakt med JvM. Om nedladdningen då är förbunden med villkor kan det nog vara dessa som gått i arv till Thulesius. Det framgår av licensinformation på DM bildsida om det finns förbehåll.

Tack för påpekandet - nu har jag bytt ut en av bilderna, som fanns i tre exemplar på DM varav det jag använt inte var frisläppt för nedladdning. Thulesius har nog ingen rätt till bilderna; de verkar bara vilja skydda bilder och text på hela sajten i största allmänhet, och det finns inget som antyder att de har någon koppling till fotografen/fotograferna. När DM har samma vykort utan förbehåll måste det vara lugnt att använda dem.

För bilder som är fria finns en pilmarkerad länk till nedladdningen, markerad med krav på att man accepterar licensvillkoren.
Kopierar man den länkadressen har man URL till bilden att infoga i inlägg.

Javisst, den länken hittade jag, men i Förhandsgranska visades inte fotona utan endast deras URL i img-taggen, och det löste sig inte förrän jag laddade upp bilderna till min egen webhost och länkade dit istället. Konstigt, men vad felet än var så verkar det ha gått över - för det kan väl inte ha varit SBS...

Tack för fotot, förresten - sen hände det nog inte mycket där innan biljettförsäljningen stängdes vintern 1992.

[Johan Molin]

Man får väl å andra sidan förmoda att gamla fotografier på järnvägsstationer, tagna före 1950, knappast har någon större verkshöjd eller några rent personliga rättigheter. Digitalt Museum innehåller ju information avseende varenda bild. Och ibland är det omöjligt att veta när det gäller tillräckligt gamla bilder. Jag vill inte publicera fotografier från MHJ som jag vet är tagna av nu levande personer; skulle det vara distinkt äldre fotografier utan någon proveniens brukar jag publicera dem med förbehållet att om någon känner igen sig ha rättigheter till just den bilden, så får v b gärna höra av sig.
Jag råkade - på TVÅ ställen hitta ett fotografi av en gammal skuta förklädd till sjörövarskepp som jag själv hade tagit som elvaåring, alltså 54 år sedan. Bär jag påpekade det tog den ena hemsidan bort bilden; den andra attribuerade den till mig (jag kunde dessutom förtälja att den var tagen i Laholmsbukten utanför Halmstad).

Och Ulf; du kan vara helt lugn. Jag har sparat en hel del av dina gamla godsvagnsfotografier, men skulle aldrig få för mig att använda dem för annat än rent eget bruk - m a o inte dela med mig av dem heller.

[Johan Molin]

Hittade denna lilla flisa information ibland Kungl. Järnvägsstyrelsens årsberättelser:

Det var således en ganska omfattande verksamhet att hålla det snyggt och inbjudande vid järnvägsstationerna (dagens ungdomar, för vilka allting är "tågstationer", "tågvagnar" och "tågbanor", kan nog inte föreställa sig vilken betydelse järnvägsstationerna hade som centralpunkt i de flesta samhällen i Sverige vid den här tiden ...).

[Anna-Carin]

Kikade lite och det finns diverse ytterligare att hitta på nätet för den intresserade:

Anna Lindgrens lic-uppsats, som tråden började med, finns att ladda ner som PDF.

Likaså ett 24-sidigt kapitel av Johan Bergkvist från Järnvägsmuseums årsbok Spår 2012.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien återger ett 12-sidigt kapitel ur någon bok, okänt vilken. Den verkar behandla norra Sverige, och beskriver bl.a. SJ:s växtdepå i Östersund.

Plantskolan i Alingsås ska ha varit en av de tre största, den behandlas på en trädgårdsblogg. Kort men trevligt, med intressanta illustrationer. Även en del siffror; 1942 levererade den plantskolan 15 järnvägsvagnar med växter.

Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2. Bana och byggnader finns online i sin helhet och avslutas med kapitlet Planteringar. Här finns många foton av planteringar samt tre diagram som visar Nordligaste station för olika slags träd, buskar och blommor. Dessutom en Kronologisk förteckning av stationernas plantering.

[St. Mikael]

Väldigt intressant tema! Jag är som jag har nämt på andra ställen, nyinflyttad i en gammal station. Efter att ha studerat bilder på stationen från förr, ser jag att det har nog varit samma tankegångar här i Norge som i Sverige. Det är inte så mycket kvar av den forna glansen annat än några gamla syrener och en stor gräsmatta (som nog inte var så stor den gången det var trädgård här) När jag bygger min trädgårdsjärnväg och röjer i brännässlor och hallonsnår gör jag små och stora fynd av bär och prydnadsbuskar, och extra roligt för mig, jag hittar också bitar av stenkol! Senaste fyndet är Olvon.
https://www.google.com/search?q=jessnes ... 31&bih=759

[Johan Molin]

Olvon?
Det hör väl till den absoluta svenska musikskatten i dag, med Rune Lindströms visa i midsommartid. "Du lindar av Olvon en midsommarkrans" ...

Rune Lindström var en fantastisk ordvrängare. Och här tolkad av en så sorgesamt bortglömd av de riktigt stora svenska musikanterna från förra århundradet.

[d680ae]

... Thulesius har nog ingen rätt till bilderna; de verkar bara vilja skydda bilder och text på hela sajten i största allmänhet, och det finns inget som antyder att de har någon koppling till fotografen/fotograferna. När DM har samma vykort utan förbehåll måste det vara lugnt att använda dem.

Thulesius behöver naturligtvis inte ha andra intressen i skyddet av bilderna än vad som t.ex. kan följa av ett avtal med annan rättighetsinnehavare om att få visa dem på sin sida. Han verkar dessutom inte ha något annat skydd att tillämpa än det verbala förbudet. Med den graden av engagemang förefaller det ju också enklast att låta det omfatta allt utan urskillning även om det bara är några bilder som verkligen motiverar skyddet.
Hur detta sätt att skydda mot just nedladdning för enskilt bruk står sig rent juridiskt undandrar sig min bedömning. Det låter lite tveksamt. Om det därutöver är ägnat att påverka synen på upphovsrättsligt skydd mot vidarepublicering, om något sådant ö.h.t går att åberopa för hans publicering tänker jag inte bry mig mer om.
För bilder som DM tillhandahåller fri möjlighet till nedladdning av gäller väl bara deras licensregler annars är det "lugnt".

För bilder som är fria finns en pilmarkerad länk till nedladdningen, markerad med krav på att man accepterar licensvillkoren.
Kopierar man den länkadressen har man URL till bilden att infoga i inlägg.

Javisst, den länken hittade jag, men i Förhandsgranska visades inte fotona utan endast deras URL i img-taggen, och det löste sig inte förrän jag laddade upp bilderna till min egen webhost och länkade dit istället. Konstigt, men vad felet än var så verkar det ha gått över - för det kan väl inte ha varit SBS...

Jag har under Coronatider rätt frekvent fått problem med att DG bilddatabasserver inte klarat att leverera bild till DG webbgränssnitt innan det tröttnat på att vänta. Så i stället för den valda bilden har jag i stället bara fått ett lakoniskt meddelande om att hämtning av bilden avbrutits, alternativt att bilden inte kan hämtas. Vanligen har redan ett inom några sekunder förnyat försök krönts med större framgång. Detsamma borde kunna drabba en webbläsare som genom en länk försöker öppna en bild för visning.
Trägen insats kan vara en framgångsfaktor.

[d680ae]

...
Och Ulf; du kan vara helt lugn. Jag har sparat en hel del av dina gamla godsvagnsfotografier, men skulle aldrig få för mig att använda dem för annat än rent eget bruk - m a o inte dela med mig av dem heller.

Det gläder mig att de väcker så stort intresse att de får konkurrera om lagringsutrymmet även på andra enheter. De flesta publiceringar av dem åtföljs inte av någon licensieringsinformation, vilket kanske kan ses som en brist. Det finns naturligtvis i bakgrunden en licensieringspolicy knuten till det egna incitamentet att ta fram, förädla, anordna och bekosta publicering av dem. På det hela taget är syftet med dessa ansträngningar inte att förhindra nyttigörandet av bilderana. Men intresse av en viss kontroll över var, på vilket sätt samt för vilka ändamål och intressen vidarespridningen sker kvarstår dock. I praktiken betyder det vanligen att det inte är något problem att få välsignelse att använda dem i vidarepublicering. Men i vissa sammanhang kan det vara förbundet med villkor.

[Johan Molin]

I ett fall som detta, när det gäller dina bilder, torde det väl höra till vanligt hyfs att fråga om lov, om man får använda någon av dem, t ex här på forumet.
Du har ju också som regel märkt dem med ditt namn, så de är ju lätta att spåra.

[Anna-Carin]

... Thulesius har nog ingen rätt till bilderna; de verkar bara vilja skydda bilder och text på hela sajten i största allmänhet, och det finns inget som antyder att de har någon koppling till fotografen/fotograferna. När DM har samma vykort utan förbehåll måste det vara lugnt att använda dem.

[...] För bilder som DM tillhandahåller fri möjlighet till nedladdning av gäller väl bara deras licensregler annars är det "lugnt".

Javisst - min poäng var att om man vill använda en bild från t.ex. DM och deras licensregler medger det, så behöver man rimligen inte bry sig om att en privat hemsida verkar hävda copyright på samma bild.

Jag har under Coronatider rätt frekvent fått problem med att DG bilddatabasserver inte klarat att leverera bild till DG webbgränssnitt innan det tröttnat på att vänta. Så i stället för den valda bilden har jag i stället bara fått ett lakoniskt meddelande om att hämtning av bilden avbrutits, alternativt att bilden inte kan hämtas. Vanligen har redan ett inom några sekunder förnyat försök krönts med större framgång. Detsamma borde kunna drabba en webbläsare som genom en länk försöker öppna en bild för visning.
Trägen insats kan vara en framgångsfaktor.

Tack - krånglar det igen ska jag komma ihåg att försöka upprepade gånger! Jag hittade till slut tråden om att lägga in bilder som bilagor, och sen dess har det funkat problemfritt med bilderna.

[Johan Molin]

Hittade denna bild från 1945, det var ju ooomöjligt för mig att inte visa den i den här tråden!

[Johan Molin]

Misstänker att det här är samma bänk, ett drygt decennium senare (1957):

Lite bättre väder!

[Anna-Carin]

Misstänker att det här är samma bänk, ett drygt decennium senare (1957)

Lite bättre väder!

Och inte lika taggigt! 1945 satt man nog rak i ryggen, utan en tanke på att luta sig bakåt - i alla fall på den bänken.

[St. Mikael]

F.ö. kan jag nämna att vi gör roliga små och stora järnvägsrelaterade upptäckter varje dag på stationen.

Denna tråden har för mig kommit att omhandla gamla stationsträgårdar, inte så mycket om litteratur. Mitt intresse kommer självklart av att jag bor på en gammal station (2 månader nu)
Jag bygger en trädgårdsbana här viewtopic.php?f=41&t=5985 För att kunna gå igång med etapp 2 där järnvägen ska runda en stor syren, måste jag starta med att gallra ur den. En syren som får växa ohämmat blir som en liten lokal jungel. Jag började klippa mig in mot mitten i går och fortsatte i dag. I mitten fann jag själva syrenträdet. En stam med en omkrets på minst 4 dm! Detta ger mig ett historiskt sus i öronen igen; Hur gammal är en syren när den har fått bilda en stam som detta? Vågar jag gissa att den är helt ursprunglig från stationens barndom ca 1890?

[Anna-Carin]

Denna tråden har för mig kommit att omhandla gamla stationsträgårdar, inte så mycket om litteratur. Mitt intresse kommer självklart av att jag bor på en gammal station (2 månader nu)
Jag bygger en trädgårdsbana här viewtopic.php?f=41&t=5985 För att kunna gå igång med etapp 2 där järnvägen ska runda en stor syren, måste jag starta med att gallra ur den. En syren som får växa ohämmat blir som en liten lokal jungel. Jag började klippa mig in mot mitten i går och fortsatte i dag. I mitten fann jag själva syrenträdet. En stam med en omkrets på minst 4 dm! Detta ger mig ett historiskt sus i öronen igen; Hur gammal är en syren när den har fått bilda en stam som detta? Vågar jag gissa att den är helt ursprunglig från stationens barndom ca 1890?

Javisst, det är passar bra att byta inriktning på tråden, litteraturen är ju ändå avklarad!

Tidigare var du inne på att det nog varit samma tankegångar här i Norge som i Sverige, och det stod faktiskt i någon av alla länkarna ovan att järnvägsparker var en trend i Europa ungefär som här.

Det var en maffig syren! På google läser jag att syrener kan bli minst 250 år gamla, men att även en halvsekelgammal kan ha mycket tjock stam. Med tanke på att det finns en gammal kronologisk tabell över SJ:s stationers plantering, så kan man ju hoppas att det finns liknande norsk forskning om jernbaneparker.

[Johan Molin]

Planering inför jubileum 1932. Mjölby (förstås ...).

[Anna-Carin]

Planering inför jubileum 1932. Mjölby (förstås ...).

Trevligt - ska du bygga den som separat diorama eller göra plats för den i anläggningen? Bra att du är ute i så god tid, på 12 år kommer parken att hinna växa upp ordentligt och bli väldigt fin!

[tuff-tuff]

Jag har för mig att St.Olof och Brösarp stationer har väl också järnvägspark?
Eller hade det förr?

[Johan Molin]

Alla stationer med någon självaktning hade väl det. Men det känns som från en annan värld.

[St. Mikael]

God morgon. Jag sitter här och funderar över fenomenet med järnvägsparker. Det måste väl vara samma orsak som föranledde alla järnvägsresturanger? Alltså ånglok som hade långa stopp för att bunkra kol och vatten. Passagerarna stiger av, och kan köpa god mat och njuta av en vacker park som forgyller väntetiden. Detsamma gäller de resande som väntar på tåget.
I dag skall det bara gå fort.

[Johan Molin]

Järnvägsstationer var ju ofta ortens samlingspunkt förr, så det är kanske inte så konstigt att det fanns både järnvägsrestauranger och järnvägshotell. Byten kunde väl ta sin lilla tid förr, och det accepterades nog på ett helt annat sätt än i dag.
Ofta blev väl trädgården / parken stinsfruns (hustrun till stationsföreståndaren) ansvarsområde. Tydligen löd trädgårdsanläggningarna formellt under bansektionerna.

Medge att "järnvägsstation" och "snälltågsvagn" hade en helt annan auktoritet med sig än dagens förflackad språk med "tågstation" för att inte tala om "tågvagn" (båda kunde ses längs en "tågbana" där "rälsarna" fortsatte till nästa större samhälle ...)!

Men det följer ett allmänt mönster. Häromdagen hörde jag en reporter berätta på TV-nyheterna, apropå tvisten mellan Grekland och Turkiet, att man kunde se många "stridsskepp", vilket han omedelbart ändrade till "krigsbåtar".

Om man nu inte vet vad ett örlogsfartyg är för något, så kunde man ju t ex kalla det för "krigsfartyg" vilket är helt vedertaget och ok ...