Imponerande flytetyg.

[1956]

I förhandlingarna om försvarets framtid prutar regeringen på nya stridsfartyg till marinen. Försvarsmakten och de borgerliga vill beställa fyra korvetter. Men nu kan det bli endast två, som dessutom blir försenade.

Eftersom regeringen inte är beredd att satsa ytterligare pengar på försvaret så får beredningen nu ytterligare två veckor på sig att försöka enas.

Åter igen, "pengarna räcker inte", alltså inte här heller. Det är verkligen tråkigt när man ser bilden på ett i mitt tycke världens läckraste och förmodligen också för sin uppgift mest kompetenta försvarsmarina fartyg.

Putin klappar händerna.

[Johan Molin]

Problemet är att de två första "korvetterna", STOCKHOLM och MALMÖ, redan degraderats till någon form av avancerade patrullfartyg med sjörobotar, men utan ubåtsjaktförmåga längre.

Återstår då de två kvarvarande GÖTEBORGS-korvetterna som rimligen faller för åldersstrecket omkring 2025.

Det tycks inte finnas några politiker som förstår att Flottan är vital för att upprätthålla kontrollförmågan i Östersjön och kontroll över all importsjöfart.
Den dagen den förmågan är förlorad hjälper det föga att ha en brigad i Norrbotten, en i Skövde och en på Revingehed. Den dagen kan fienden landstiga var f-n han vill, på Gotland, vid Bråviken eller i Gävle? Och dessutom lamslå all vår (kvarvarande) sjöfart.

Det riktig bedrövliga är att inte de borgerliga heller tycks förstå detta. Vad hjälper det att ha världens kanske mest avancerade ubåtar om de bara är fyra st? Var och en kan bara befinna sig på en plats ...

Ungefär som om vi hade världens absolut mest avancerade flygplan. Men fyra stycken av dem ...

[Beeblebrox]

Problemet är att de två första "korvetterna", STOCKHOLM och MALMÖ, redan degraderats till någon form av avancerade patrullfartyg med sjörobotar, men utan ubåtsjaktförmåga längre.

Återstår då de två kvarvarande GÖTEBORGS-korvetterna som rimligen faller för åldersstrecket omkring 2025.

Angående "degradering" av ST/MMÖ kan man ju fundera på om det skulle vara värt insatsen att behålla dom i sin gamla form med tanke på att dom är nära 40år gamla. Det kryllar inte alltid av reservdelar till så gamla tekniska system. Med det i bakhuvudet borde de varit ersatta av modernare Ftg för länge sedan.

Vad hjälper det att ha världens kanske mest avancerade ubåtar om de bara är fyra st? Var och en kan bara befinna sig på en plats ...

Ungefär som om vi hade världens absolut mest avancerade flygplan. Men fyra stycken av dem ...

Det tankesättet missar faktiskt hela poängen med ubåtar. Det räcker med att ha en ubåt ute i Östersjön för att en eventuell motståndare skulle få göra mycket svåra val: antingen chansa att den är någon annanstans eller göra allt som går för att se till att den inte är i närheten av egna enheter. Det sistnämnda kostar oerhört mycket tid och resurser. Det första kan stå sig dyrt.
Flygplan syns på radar, det gör inte ubåtar... så den jämförelsen är inte relevant.

[Johan Molin]

Jag kapitulerar givetvis för sakkunskapen!

Men man behöver väl en viss redundans för att ens ha en ubåt ute?

När det gäller ytflottan undrar man. Räknar man in STOCKHOLM och MALMÖ så finns f n nio enheter. Jag vet inte i vilket skick GÖTEBORG-korvetterna är just nu, men inom en förutsebar framtid är de avancerade ytfartygen bara fem kvar. + ett fåtal avancerade men åldrade minjaktfartyg.

Och då återstår frågan: Vad är Sverige mest betjänt av: Ett par lite större korvetter (KARLSKRONA måste väl snart också ersättas?) och ett antal mindre, men avancerade "multi-purpose"-fartyg för bl a minjakt men kanske även ubåtsjakt? När det gäller ytfartyg är rimligen antalet kölar av betydelse. Det vore ganska förlegat att bygga upp det gamla invasionsförsvaret igen; då kan man väl bara ta fram blåkopior och börja bygga robotbåtar på nytt. Vilket torde vara helt värdelöst för att skydda sjöfart såväl till Gotland som på Västkusten. Man skrotade ju fregatterna och ersatte dem med stora förrådsanläggningar av bränsle, spannmål, mediciner och allt möjligt. Men det borde väl vara viktigt att ha någon form av marin närvaro mer än amfibiekårens båtar på västkusten?

[1956]

Angående "degradering" av ST/MMÖ kan man ju fundera på om det skulle vara värt insatsen att behålla dom i sin gamla form med tanke på att dom är nära 40år gamla. Det kryllar inte alltid av reservdelar till så gamla tekniska system. Med det i bakhuvudet borde de varit ersatta av modernare Ftg för länge sedan.

Som fullständig novis (iofs värnpliktig officer inom pansar) vill jag absolut inte gå i polemik med dig när det gäller försvarstaktik, men jag blev så förvånad över att korvetterna skulle vara nästa 40 år gamla. Stämmer det verkligen? Enligt Wikipedia sjösattes de mellan 2000 och 2006.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Visby-klass_(korvett)

[Johan Molin]

Det är STOCKHOLM och MALMÖ som Daniel menar. De införlivades väl iofs med svenska flottan under andra halvan av 80-talet, men i alla fall. VISBY-korvetterna har tagit minst sagt lång tid på sig att mogna till att bli fullvärdiga stridsfartyg. Och det är fortfarande frågan om de är det. Senast jag hade information i ämnet var bara två av de fem korvetterna kapabla att hantera helikoptrar ombord (det krävs ju bl a åersonal för det!). Och den eviga frågan om luftvärn till dem har segdragits lång utöver det anständiga.

Vad försvarspolitiker i allmänhet inte verkar begripa är att det gammaldags invasionshotet var förlegat redan på den tiden man talade om det. Ryssarna hade aldrig kapacitet att genomföra en "Normandie-operation" gentemot Sverige. Med mindre att man genomförde sina planer på taktiska kärnvapen gentemot alla strategiskt viktiga orter, och då blir ju diskussionen rätt meningslös i vilket fall som helst. Detta hot förberedde vi oss inför på 50-talet. Sedan i mitten på 60-talet "försvann" tydligen hotet spårlöst!

Därmed tappade man bort de viktiga funktionerna kuppförsvar, vilket inte löstes av att ha en förrådsställd armé på 650.000 man, och upprätthållande av de livsviktiga sjöförbindelserna, både från Västerhavet och till Gotland. Vi borde ju ha ett försvar som håller den lede fi borta från svenskt territorium!

Den enda invasionsriktning som skulle kunna vara möjlig, som jag kan se det, skulle vara på Nordkalotten.

[Lihkströmsverken]

Vad försvarspolitiker i allmänhet inte verkar begripa är att det gammaldags invasionshotet var förlegat redan på den tiden man talade om det. Ryssarna hade aldrig kapacitet att genomföra en "Normandie-operation" gentemot Sverige......
Den enda invasionsriktning som skulle kunna vara möjlig, som jag kan se det, skulle vara på Nordkalotten.

Nja. nu är vi lite inne på det som jag jobbade med under de sista 15 åren av det kalla kriget. Jag har en annan (?) uppfattning; att det faktiskt fanns en kapacitet likt "Normandie-operationen" gentemot Sverige. Dåvarande Warszawapakten hade möjlighet att bygga upp en avsevärd landstigningskapacitet något som var en uppgift då väl så viktig att ha kännedom om. De resurser som fanns i form av enheter ur respektive örlogsflotta, Sovjet, Östtyskland och Polen var inte tillräckliga men det fanns planläggning att nyttja civila resurser som komplement. Just detta var en viktig uppgift att bevaka, vi höll noga uppsikt över vilken civil kapacitet som löpt in och fanns i Östersjön. Detta var en anledning till att det dygnet runt fanns svenska örlogsfartyg i Sundet för att identifieras vad som löpte in respektive ut ur Östersjön, motsvarande skedde av Danskarna i Bälten. Tillsammans med övriga enheter som genomförde spaningsföretag i Östersjön, såväl fartyg som flygplan, skapades en bild över förändringar och därmed hotbilden. För att ta den Östtyska marinen som exempel var ett antal, dock inta alla, tågfärjor och RoRo fartyg uttagna för att fungera som transportfartyg för tung militär utrustning, läs stridsvagnar. Även den Sovjetiska och Polska handelsflottan fyllde här en liknande funktion. Tar man med den stora del av flod- och kustfartyg, fartyg som även trafikerade Nordsjön, fanns en stor landstigningskapacitet från och till. Landstigning på Skånska sandstränder var möjligt men likt Normandie krävdes i förlängningen hamnkapacitet vilket planerades, det finns "vitböcker" som redogör för planeringen. Detta "hot" existerade ända fram till murens fall, ja även några år därefter.

Så att säga att ett invasionshot aldrig fanns under kalla kriget och särskilt under de sista åren stämmer inte.

/Ola

[Johan Molin]

Jag har givetvis stor respekt för din expertkunskap Ola.

Tesen jag framförde kommer egentligen från en av dina kolleger, Magnus Haglund, i en bok som jag misstänker att även du har läst, "Svenska flottan under kalla kriget".

Knäckefrågan är väl hur mycket resurser ryssarna kunde avdela mot just Sverige; det fanns ju andra strategiska behov för den ryska östersjöflottan, inte minst säkra östersjöutloppen.

För mig låter det ju som en rimlig tanke att Sverige bör ha stridskrafter som är så omedelbart gripbara som möjligt, och hela vårt system under kalla kriget byggde ju på förbandsutbildning snarare än beredskap (jag vet att det ändrades i viss mån inom Flottan under 80-talet till följd av alla ubåtsincidenter).

Man har i svallvågorna kring coronakrisen i dag talat om de 50 militära sjukhusen. Det var en allmänt känd "sanning" på 80-talet (den diskuterades mycket öppet med oss vpl läkare från personer som satt relativt högt i den militärmedicinska hierarkin) att den militära sjukvården hade packat ihop och tackat för sig inom en vecka, OM storanfallet verkligen kommit.

Så jag blir fundersam när jag ser att även de politiker som vill höja försvarsanslagen mest tycks negligera Flottan helt och hållet och enbart tala om människor ute i buskarna. Vore inte den bästa prioriteringen vara att FÖRST prioritera vad som kan förhindra att den lede fi får fast mark i Sverige (i klartext, Marinen och Flygvapnet)?