Toppbilden, visa:
Båtar på Vättern
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Så lunka vi så småningom (eller kanske "Vi hurra' för den resan när vi kom till Köpenhamn" ...)
I den tyska boken om "torpedoboote" framgår att äldre 2 klass torpedbåtar från slutet av 1890-talet med 28 m längd hade 12 mans besättning, torpedbåtarna 1–12 och 14,15 med 33 m längd hade 14 mans besättning, medan 79, 81, 83 och 85 med samma längd som 1 ... 15 hade --- äääh --- okänd besättningsstorlek!
Av ovanstående drar dock jag slutsatsen att det är 14 mans besättning som gäller. Nu gäller det bara att hitta figurer av sjömän med någorlunda "välliknande" uniformer också. Helst i H0-skala så att inte Svante Andersson får spel!
Men en del pyssel med den rent materiella verkligheten återstår först ...
Re: Båtar på Vättern
Ja, det ser i høy grad ut til at man var mannskap på torpedobåt ...Johan Molin skrev:Av ovanstående drar dock jag slutsatsen att det är 14 mans besättning som gäller. Nu gäller det bara att hitta figurer av sjömän med någorlunda "välliknande" uniformer också.
Modellen er også på god vei!
Mvh Traveller
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Du har hur många spännande bilder som helst att visa!
Sedan ska båten förses med luckor till kolboxarna, riggas mm mm. Så det återstår en hel del arbete ännu! Men det blir allt roligare, ju mer lik modellen blir en båt!
Och nej, jag ska INTE installera belysning eller lysande lanternor. Känner inte att det behövs när den ska ligga vid kaj i Hästholmen under dagtid.På kvällen förutsätter jag att hamnens "ambassadörer" indelta soldaterna Måås och Malm samt hamnfogden ser till att besättningen är väl tillfreds med sin ankarplats och får sig livets nödtorft till livs ...
Resten känns mest som pretentiösa överdrifter som i varje fall inte faller ortsbefolkningen i smaken.
Sedan ska båten förses med luckor till kolboxarna, riggas mm mm. Så det återstår en hel del arbete ännu! Men det blir allt roligare, ju mer lik modellen blir en båt!
Och nej, jag ska INTE installera belysning eller lysande lanternor. Känner inte att det behövs när den ska ligga vid kaj i Hästholmen under dagtid.På kvällen förutsätter jag att hamnens "ambassadörer" indelta soldaterna Måås och Malm samt hamnfogden ser till att besättningen är väl tillfreds med sin ankarplats och får sig livets nödtorft till livs ...
Resten känns mest som pretentiösa överdrifter som i varje fall inte faller ortsbefolkningen i smaken.
-
- Inlägg: 2017
- Blev medlem: 28 dec 2011, 22:39
- Ort: Bålsta
Re: Båtar på Vättern
Internationell signal för "Torktumlaren är trasig"
Underbar bild!!
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Kvällens pensum ...
1. Skorstensbanden är intressanta. Tydligen målades de olika mellan olika båtar INOM en division, så banden var till för att identifiera en viss individ i en division, inte vilken division det rörde sig om. Divisionerna verkar ha bestått avfyra båtar vardera, där banden fördelades sålunda (märkningarna var VITA):
båt nr 1: - - - - -
bår nr 2: - - - - -
xxx xx xx- - - - - -
båt nr 3: ________
båt nr 4: ________
xxx xx xx ________
Och detta följde tydligen ren nummerordning mellan båtarna. Så de fyra båtarna tillhörande samma klass, 79, 81, 83 och 85 märktes upp på detta sätt. Leveransfotot på torpedbåt No 81 som vi sett tidigare ovan hade sålunda två rader med rutmönster vilket framgår på fotografiet också!
De fyra runda grå strukturerna runt masten är luckorna till kolboxarna. Tydligtvis fanns två liknande luckor längst akteröver; här fanns två utrymmen bakom chefshytten.
I fredstid fanns tydligen plankbeklädnad där folk rörde sig över däck, jag har läst någonstans att dessa togs bort inför strid.
Nu återstår den stora eländiga frågan var man hittar tretton matroser och en befälhavare? Det verkar tämligen uttorkat i skala H0, såväl Preiser, Faller, Kibri och Artitec tycks ha nada att erbjuda. De enda som saluför figurer med någorlunda rätt klädsel är givetvis i vanlig ordning Langley:
Förutom att Svante får vatten på sin kvarn om jag använder dessa ( man kan till nöds "såga matroserna längs fotknölarna") ( ) så skär sig bilden en aning – Flottan har ju alltid föredragit småväxta mannar som kan röra sig smidigt mellan de trånga utrymmena ombord ...
Re: Båtar på Vättern
Ja det r konstigt, flottan har ingen förståelse för att vi storväxta flyter av oss själva.
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Det är väl mot denna bakgrund man förr på fartyg brukade utse störste man ombord till kock, eftersom han inte dög till någon annan syssla ombord. Och, självklart, kallade honom för "lillen" ...
- Svante Andersson
- Inlägg: 1179
- Blev medlem: 01 jan 2012, 23:05
Re: Båtar på Vättern
Men Johan... varför byggde du inte båten i samma skala som det fanns figurer? Med större skala på båten och den läggs i främre kanten av ditt Vättervatten får du ju automatiskt forcerat perspektiv.Johan Molin skrev:
Förutom att Svante får vatten på sin kvarn om jag använder dessa ( man kan till nöds "såga matroserna längs fotknölarna") ( ) så skär sig bilden en aning – Flottan har ju alltid föredragit småväxta mannar som kan röra sig smidigt mellan de trånga utrymmena ombord ...
Så då är beslut taget... bygg ny båt!
SA
Vila i tid... så blir risken att du behöver "VILA I FRID" betydligt mindre!
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Never in my foot!
Jag byggde förstås båten först ( den är inte riktigt färdig än! ) för att däefter leta figurer ...
Jag byggde förstås båten först ( den är inte riktigt färdig än! ) för att däefter leta figurer ...
- Svante Andersson
- Inlägg: 1179
- Blev medlem: 01 jan 2012, 23:05
Re: Båtar på Vättern
Liknar lite min princip för tåg... jag bygger ett tåg och får leta efter en bana det får rum på!Johan Molin skrev:Never in my foot!
Jag byggde förstås båten först ( den är inte riktigt färdig än! ) för att däefter leta figurer ...
SA
Vila i tid... så blir risken att du behöver "VILA I FRID" betydligt mindre!
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Ingen besättning är värvad (pressad ...) ännu. I avvaktan på det får man ju försöka ordna så säkra fredstida förhållanden att arbeta under som möjligt. Ett arbete som synes nu är påbörjat.
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
That's all for tonight, guys!
Nu kan man åtminstone vistas med viss trygghet på huvuddäck, så länge man håller sig på styrbordssidan ...
Re: Båtar på Vättern
en liten säregen skrovform med tanke på den främre överbyggnaden....är det för att den skall kunna gå i hög sjö eller
toppenfin båt eller kanske man skall säga "torpedfin"
Roger(Forden)
toppenfin båt eller kanske man skall säga "torpedfin"
Roger(Forden)
Roger(Forden)
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Jag föreställer mig att man trodde att båtarnas "strömlinjeform" skulle göra dem snabbare i hög sjö. Det var inte för intet som de på sin tid allmänt sett kallades för "cigarrer" eller helt enkelt för "torpeder" (ja, bönderna på västgötaslätten tycks ha fått för sig att de hette "torparebåtar", men det har säkert inget med deras smäckra skrovform att göra ... ).
Mest utpräglade blev väl Plejad-båtarna, med originalbåten byggd i Frankrike, och som blev många till antalet. Här hävdade man att i någon form av sjö var det bara den främre överbyggnaden och skorstenarna som överhuvud taget syntes ovanför de skummande vågorna ...
Mest utpräglade blev väl Plejad-båtarna, med originalbåten byggd i Frankrike, och som blev många till antalet. Här hävdade man att i någon form av sjö var det bara den främre överbyggnaden och skorstenarna som överhuvud taget syntes ovanför de skummande vågorna ...
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Höll på att glömma men broder Lihkströmsverken påpekade påpassligt: Att förskeppet har en så säregen form med upphöjningen i mitten beror ju på att därunder huserade stäv-torpedtuben! Vilket torde bli bland det sista jag ska försöka åtgärda innan torpedbåten kan anses för färdig – förutom då jättarna i Svantes värld!
Re: Båtar på Vättern
Den taktiske nytten av torpedobåtene i dårlig vær var lik null. Neste generasjon torpedobåter ble derfor gjort litt større og fikk et mer fornuftig forskip:
KNM Trygg, Snøgg og Stegg
Men det fantes faktisk fartøyer med lavere fribord:
Monitoren Mjølner (1868) som mobilt kystforsvarsbatteri i 1905
Panserskipet Harald Haarfagre omkranset av to monitorer:
Mvh Traveller
KNM Trygg, Snøgg og Stegg
Men det fantes faktisk fartøyer med lavere fribord:
Monitoren Mjølner (1868) som mobilt kystforsvarsbatteri i 1905
Panserskipet Harald Haarfagre omkranset av to monitorer:
Mvh Traveller
Senast redigerad av Traveller den 13 apr 2016, 11:04, redigerad totalt 1 gånger.
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Fartygen var ju väldigt snarliga svenska motsvarigheter. Mjölner (nu sitter jag vid en pc på jobbet igen och kan inte skriva genomstrukna ön!) hade ju sina motsvarigheter som monitorer i John Ericson, Tordön, Tirfing och Loke.
Torpedbåtarna i Sverige gjorde en mycket stor insats under första världskriget, dock näppeligen som just torpedbåtar, utan för eskortering, bevakning och så småningom minsvepning. Inom 10 år efter världskrigets slut var allesamman omklassade till vedettbåtar, den funktion de de facto haft rent praktiskt när det brann runt knutarna.
Torpedbåtarna i Sverige gjorde en mycket stor insats under första världskriget, dock näppeligen som just torpedbåtar, utan för eskortering, bevakning och så småningom minsvepning. Inom 10 år efter världskrigets slut var allesamman omklassade till vedettbåtar, den funktion de de facto haft rent praktiskt när det brann runt knutarna.
Re: Båtar på Vättern
Det hang da også foto av samme mann i offisersmessen på begge lands fartøyer:Johan Molin skrev:Fartygen var ju väldigt snarliga svenska motsvarigheter. Mjölner (nu sitter jag vid en pc på jobbet igen och kan inte skriva genomstrukna ön!) hade ju sina motsvarigheter som monitorer i John Ericson, Tordön, Tirfing och Loke.
De eldre norske torpedobåtene ble også brukt som minesveipere under 1 verdenskrig:Johan Molin skrev:Torpedbåtarna i Sverige gjorde en mycket stor insats under första världskriget, dock näppeligen som just torpedbåtar, utan för eskortering, bevakning och så småningom minsvepning. Inom 10 år efter världskrigets slut var allesamman omklassade till vedettbåtar, den funktion de de facto haft rent praktiskt när det brann runt knutarna.
Jeg fant forresten et bilde som viser hvor lavt fribordet faktisk var:
Noen byttet flagg etter 1940 og ble brukt som vaktbåter:
Mvh Traveller
Senast redigerad av Traveller den 13 apr 2016, 11:07, redigerad totalt 1 gånger.
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Re: Båtar på Vättern
- og KNM Mjølner var bygget av Motala i Norrköping!
Mvh Traveller
Mvh Traveller
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
-
- Inlägg: 276
- Blev medlem: 11 maj 2012, 13:36
Re: Båtar på Vättern
Vad bra det blev! Verkar som om det exemplar av "Schwarze Gesellen" som låg på bokbörsen letat sig ner till Malmö
Tack Traveller för intressanta bilder. Kul att se lite bilder från brödrafolket! Mjölner känns inte helt olik den svenska monitoren John Ericsson som faktisk finns som klippark: http://www.papershipwright.co.uk/monitor-john-ericsson/
Paper shipwright har också en hel del annat kul förutom fler svenska monitorer, tex danska kustförsvarsfartyget Peder Skram.
Johan i Hok
Tack Traveller för intressanta bilder. Kul att se lite bilder från brödrafolket! Mjölner känns inte helt olik den svenska monitoren John Ericsson som faktisk finns som klippark: http://www.papershipwright.co.uk/monitor-john-ericsson/
Paper shipwright har också en hel del annat kul förutom fler svenska monitorer, tex danska kustförsvarsfartyget Peder Skram.
Johan i Hok
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Se där! Det var ju kul! Tyvärr räcker dock inte min "skrönikör-konst" till för att förklara hur dessa "andra klass pansarbåtar" kunnat tränga sig igenom Göta Kanals sluss-system för att nå Hästholmen ...
Sanningens minut närmar sig dock vår Torpedbåt N:o 81. Återstår att rätta till några skavanker som tyvärr alltför obamhärtigt visar sig i kameralinsen. Men på det hela taget tycker jag att bygget liknar hyfsat ok torpedbåten, sådan jag har fått för mig att den såg ut.
Bryggan verkar i regel ha varit skyddad av presenning eller kanske segelduk(?). Ett litet pill att få till, jag har använt mig av vanligt hushållspapper som jag har fäst med själva målarfärgen ...
Forumets äkta sjöbjörnar inser förstås bums vad som är fel här. Eftersom det inte finns någon ombord boende besättning får jag ju egentligen inte hissa den tretungade flaggan ännu.
Sedan ska gråmålade frälsarkransar tillkomma – för närvarande väntar varvet på att chefsmekanikern ska kunna hitta sina stansverktyg som ligger förborgade i en liten gråblå låda någonstans.
Förskeppet med sin stävtub är inte heller alldeles färdigt ännu. Och så ska till slut båtens nummer målas både i för och akter. Frågan är om det ska vara med de små diskreta siffror som flottans fartyg hade före världskrigets utbrott, eller med de jättelika siffror som tyck ha blivit standard redan sommaren 1914. Hur jag än gör blir det anakronistiskt i någon ända ...
Sanningens minut närmar sig dock vår Torpedbåt N:o 81. Återstår att rätta till några skavanker som tyvärr alltför obamhärtigt visar sig i kameralinsen. Men på det hela taget tycker jag att bygget liknar hyfsat ok torpedbåten, sådan jag har fått för mig att den såg ut.
Bryggan verkar i regel ha varit skyddad av presenning eller kanske segelduk(?). Ett litet pill att få till, jag har använt mig av vanligt hushållspapper som jag har fäst med själva målarfärgen ...
Forumets äkta sjöbjörnar inser förstås bums vad som är fel här. Eftersom det inte finns någon ombord boende besättning får jag ju egentligen inte hissa den tretungade flaggan ännu.
Sedan ska gråmålade frälsarkransar tillkomma – för närvarande väntar varvet på att chefsmekanikern ska kunna hitta sina stansverktyg som ligger förborgade i en liten gråblå låda någonstans.
Förskeppet med sin stävtub är inte heller alldeles färdigt ännu. Och så ska till slut båtens nummer målas både i för och akter. Frågan är om det ska vara med de små diskreta siffror som flottans fartyg hade före världskrigets utbrott, eller med de jättelika siffror som tyck ha blivit standard redan sommaren 1914. Hur jag än gör blir det anakronistiskt i någon ända ...
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Almost there ...
Besättningen ska bara mönstra ombord också, under ledning av löjtnant Lucidor Lax. Tydligtvis var det löjtnanter som förde befäl på de gamla ångtorpedbåtarna.
Stora delar av resten av besättningsrullan är klara. Såsom signalmatros Wolfram Wimpel t ex, en man med synnerligen viktig uppgift.
Redo till fostervattnets försvar! I alla fall nästan ...
Besättningen ska bara mönstra ombord också, under ledning av löjtnant Lucidor Lax. Tydligtvis var det löjtnanter som förde befäl på de gamla ångtorpedbåtarna.
Stora delar av resten av besättningsrullan är klara. Såsom signalmatros Wolfram Wimpel t ex, en man med synnerligen viktig uppgift.
Redo till fostervattnets försvar! I alla fall nästan ...
Re: Båtar på Vättern
Ship shape! Fortøyningsrulle?
Mvh Traveller
Mvh Traveller
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Det Därför dammsuger jag just nu nätet på bilder av de gamla torpedbåtarna för att kunna hitta sådant som inte finns på ritningarna, och som jag kan ha glömt.
Re: Båtar på Vättern
På norsk er fortøyningsrulle ikke en gjenstand, men en handling (ordre) når man skal legge til kai. På større marinefartøyer kunne det vel se slik ut:
Mvh Traveller
Mvh Traveller
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Re: Båtar på Vättern
Et siste bilde fra den norske Marinen rundt 1905. Panserskipet Norge var Marinens flaggskip, men den og de tre andre panserskipene - Harald Haarfagre, Tordenskiold og Eidsvold - lå mest i opplag i Horten og ble bare utrustet for øvelser. Damkorvetten Ellida (1882) seilte mer. Den ble brukt som kadettskip og ble sendt på representasjonsoppdrag til nær og fjern. Ellida var ubrukelig i strid men tok seg unektelig flott ut på reden! Sjømannskap lærte sikker kadettene også, old school ...
Mvh Traveller
Mvh Traveller
Det finnes to typer strøm: Rød og gul
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
Brun er jord
Blå er ikke en egen type strøm, men kan forekomme mellom gul og brun
https://www.flickr.com/photos/figen62/albums
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Vackert fartyg! Påminner lite om de svenska ångkorvetterna FREJA och SAGA.
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Åter till trådrubriken, denna gången i skala 1:1!
Ett par bilder från Bispmotala, stenfundamentet till den gamla bryggan där jag tillbringade de stunder när jag inte arbetade, med att ligga och läsa Krig och Fred sommaren 1975. MOTALA EXPRESS närvaro kändes dock viktigare än Tolstoj ...
Utsikt rakt över Motalaviken till det som i varje fall då var Williams båtvarv.
För mig är detta såsom båten "ska se ut"; det är min barndoms version av Vätterns Fånge.
Ångare närmar sig sta'n, man ser bebyggelsen runt Övre Brinken, den gamla galgbacken där kungens plågoande, fogden Jösse Eriksson lynchades och avrättades av populasen som tyckte att nu fick det vara nog med skattebördor. I våra tider röstar man istället bort slikt folk, så de får chansen att tjäna miljontals kronor på att bli konsulter åt olika finansbolag och -institut istället ...
Ett par bilder från Bispmotala, stenfundamentet till den gamla bryggan där jag tillbringade de stunder när jag inte arbetade, med att ligga och läsa Krig och Fred sommaren 1975. MOTALA EXPRESS närvaro kändes dock viktigare än Tolstoj ...
Utsikt rakt över Motalaviken till det som i varje fall då var Williams båtvarv.
För mig är detta såsom båten "ska se ut"; det är min barndoms version av Vätterns Fånge.
Ångare närmar sig sta'n, man ser bebyggelsen runt Övre Brinken, den gamla galgbacken där kungens plågoande, fogden Jösse Eriksson lynchades och avrättades av populasen som tyckte att nu fick det vara nog med skattebördor. I våra tider röstar man istället bort slikt folk, så de får chansen att tjäna miljontals kronor på att bli konsulter åt olika finansbolag och -institut istället ...
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Flytetyg som passar även i små hamnar ...
DIANA, välkänd för många, samt Lemunda Sandstensbrotts FANNY, en av tre galeaser som fraktade sandsten, slipstenar mm ut i Norden från Vättern. Under första världskriget gick trafikströmmarna till på ett udda sätt; säkert till följd av min- och ubåtsfara. Man fraktade stenarna till Hästholmen (!) varifrån de med tåg fraktades vidare såväl till över Norrland som till Danmark, varom den senare skrivelsen från MHJ:s TC Adolf Norrby vittnar (från 1919):
Återkommer!
DIANA, välkänd för många, samt Lemunda Sandstensbrotts FANNY, en av tre galeaser som fraktade sandsten, slipstenar mm ut i Norden från Vättern. Under första världskriget gick trafikströmmarna till på ett udda sätt; säkert till följd av min- och ubåtsfara. Man fraktade stenarna till Hästholmen (!) varifrån de med tåg fraktades vidare såväl till över Norrland som till Danmark, varom den senare skrivelsen från MHJ:s TC Adolf Norrby vittnar (från 1919):
Återkommer!
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Stämningsfull bild från Hjo. Något för Göran Tholin att gotta sig åt!
Bilden är inte daterad, men det är i varje fall vätternbåtarna ELSA till vänster och SVANEN till höger.
Med nedanstående fakta som grund gissar jag att bilden är tagen i april -maj 1956. (Det finns inga bilar att luta sig emot ...)
ELSA hade ett kringflackande liv, byggd i Tyskland 1903.
1920 kom hon till Brandstorp och fick en tändkulemotor typ Pythagoras (någon som har lust att utveckla?).
1935 – 1955 hade hon först Stockholm, sedan Ö-vik som hemmahamn. Kom tillbaka till Paul Larsson i Brandstorp 1956. Fraktade bl a tackjärn till Motala Verkstad från Oxelösund, en trad som blev ett oblitt slutöde för många gamla skutor. Blev fritidsbåt 1965, och befann sig under restaurering i Skeppholmsdockan så sent som 2008. Därefter har jag tappat henne ur sikte. Någon stockholmsvandrare som har sett henne? Rune eller Svenne?
SVANEN byggdes 1890 av Sixten Groth, tillhörande den berömda skeppsvarvsfamiljen i Sjötorp. Var Vättern trogen ända fram till åtminstone 1956.
1961 till Stockholm ("varför titta på ett 300-årigt vrak när det dräller av skutor som är 20–30 år gamla"?) som "lustfartyg", som det kanske en aning eufemistiskt kallades. Anmäld som upphuggen 1976, men på grund av fordringar på skutan avfördes hon inte ännu på några år ur skeppsregistret (också en ganska vanlig företeelse under denna tid).
Att bli "lustfartyg" var dock inte så mycket eufemism som eutanasi ...
PS. Extra pikant när det gäller SVANEN är att hon byggdes för ägaren till Svanshals Mellangård. Namnet har inte ett dugg med obstetrisk-anatomiska företeelser att göra utan med ett relativt imposant corps de logie i MHJ:s trafikområde!
Ägare byggde SVANEN för att frakta sten från Borgholm; tydligen var han intressent i stenbrytningen där.
Jag gissar att slupen fått namn efter gården! Ett uppslag till ytterligare trafik i området måhända ...
Bilden är inte daterad, men det är i varje fall vätternbåtarna ELSA till vänster och SVANEN till höger.
Med nedanstående fakta som grund gissar jag att bilden är tagen i april -maj 1956. (Det finns inga bilar att luta sig emot ...)
ELSA hade ett kringflackande liv, byggd i Tyskland 1903.
1920 kom hon till Brandstorp och fick en tändkulemotor typ Pythagoras (någon som har lust att utveckla?).
1935 – 1955 hade hon först Stockholm, sedan Ö-vik som hemmahamn. Kom tillbaka till Paul Larsson i Brandstorp 1956. Fraktade bl a tackjärn till Motala Verkstad från Oxelösund, en trad som blev ett oblitt slutöde för många gamla skutor. Blev fritidsbåt 1965, och befann sig under restaurering i Skeppholmsdockan så sent som 2008. Därefter har jag tappat henne ur sikte. Någon stockholmsvandrare som har sett henne? Rune eller Svenne?
SVANEN byggdes 1890 av Sixten Groth, tillhörande den berömda skeppsvarvsfamiljen i Sjötorp. Var Vättern trogen ända fram till åtminstone 1956.
1961 till Stockholm ("varför titta på ett 300-årigt vrak när det dräller av skutor som är 20–30 år gamla"?) som "lustfartyg", som det kanske en aning eufemistiskt kallades. Anmäld som upphuggen 1976, men på grund av fordringar på skutan avfördes hon inte ännu på några år ur skeppsregistret (också en ganska vanlig företeelse under denna tid).
Att bli "lustfartyg" var dock inte så mycket eufemism som eutanasi ...
PS. Extra pikant när det gäller SVANEN är att hon byggdes för ägaren till Svanshals Mellangård. Namnet har inte ett dugg med obstetrisk-anatomiska företeelser att göra utan med ett relativt imposant corps de logie i MHJ:s trafikområde!
Ägare byggde SVANEN för att frakta sten från Borgholm; tydligen var han intressent i stenbrytningen där.
Jag gissar att slupen fått namn efter gården! Ett uppslag till ytterligare trafik i området måhända ...
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Fler inspirationsbilder till Göran Tholin (och alla andra!)
TRAFIK bör vara lätt igenkännbar och förefaller vara i drift. Framför henne ligger ångaren SVEDUDDEN, som gick i trafik Jönköping – västra Visingsö – västgötastranden av Vättern – Hjo. Hon verkar vinterupplagd.
1918 såldes SVEUDDEN till sjön Roxen, och fick då namnet STJÄRNORP. Återkom till Vättern i början av 30-talet, via diverse skruvade öden kom hon att överleva, har genomgått en lite väl "strömma kanalsk" restaurering till ett gammalt utseende som hon aldrig har haft. Finns nu att beskåda på sin kajplats vid norra Skeppsbrokajen i Stockholm.
https://sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Stjernorp
- patrikekman
- Inlägg: 175
- Blev medlem: 01 jan 2017, 07:40
Re: Båtar på Vättern
Vart byggdes alla dessa båtar som trafikerade Vättern? Var det runt Vättern eller kom de utifrån?
Försökte kolla på listorna från släktens varv om några seglat/beställt för Vättern men fick ingen riktig koll på det.
På mormors sida så driver släkten fortfarande Hälleviksstrands Varv. Men jag tror att det var mest fiskeskutor som kom därifrån.
Försökte kolla på listorna från släktens varv om några seglat/beställt för Vättern men fick ingen riktig koll på det.
På mormors sida så driver släkten fortfarande Hälleviksstrands Varv. Men jag tror att det var mest fiskeskutor som kom därifrån.
Patrik
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
1800-talsskutor byggdes direkt på land vid de gårdar som beställt dem. Det handlar fr a om bondesjöfarten" av skutor från västgötasidan av Vättern, slupar, slängor och galeaser.
Motala Verkstad var ett av de största fartygsvarven i Sverige genom tiderna, vilket i våra dagar i huvudsak glömts bort.
Då talar vi mest om last- och passagerarångare.
Ett av de allra viktigaste varven för göta kanalsjöfarten och farten på Vänern och Vättern, var Sjötorps Varv under familjen Groth, vilket verkade i många decennier. Här talar vi rean segelfartyg och motorseglare.
Torskogs Mekaniska Verkstad i Karlstad var ett annat viktigt varv.
Några i en uppsjö av varv.
Fartygsmaterialet blev med tiden uppblandat då fartyg lämnade insjövattnen och andra tillkom, från västkusten, Skånes skutlägen (Råå, Skillinge, Brantevik t ex), Danmark och även tyska och holländska kust- och kanalfarare. På 1920-talet började man se dessa.
Typiskt för Sjötorpsskutorna är deras utfallande stävar medan t ex skutorna från Marstal var rundstävade. Ser man en rundstävad skuta på Göta Kanal kan man vara säker på att den är byggd någonstans längs Östersjöns kuster.
Motala Verkstad var ett av de största fartygsvarven i Sverige genom tiderna, vilket i våra dagar i huvudsak glömts bort.
Då talar vi mest om last- och passagerarångare.
Ett av de allra viktigaste varven för göta kanalsjöfarten och farten på Vänern och Vättern, var Sjötorps Varv under familjen Groth, vilket verkade i många decennier. Här talar vi rean segelfartyg och motorseglare.
Torskogs Mekaniska Verkstad i Karlstad var ett annat viktigt varv.
Några i en uppsjö av varv.
Fartygsmaterialet blev med tiden uppblandat då fartyg lämnade insjövattnen och andra tillkom, från västkusten, Skånes skutlägen (Råå, Skillinge, Brantevik t ex), Danmark och även tyska och holländska kust- och kanalfarare. På 1920-talet började man se dessa.
Typiskt för Sjötorpsskutorna är deras utfallande stävar medan t ex skutorna från Marstal var rundstävade. Ser man en rundstävad skuta på Göta Kanal kan man vara säker på att den är byggd någonstans längs Östersjöns kuster.
Re: Båtar på Vättern
Så sent som 1973 byggde Hälleviksstrands varv en minsvepare, HMS Norsten, M32. Typen var dock en s.k. fiskeminsvepare.patrikekman skrev:Försökte kolla på listorna från släktens varv om några seglat/beställt för Vättern men fick ingen riktig koll på det.
På mormors sida så driver släkten fortfarande Hälleviksstrands Varv. Men jag tror att det var mest fiskeskutor som kom därifrån.
https://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Norsten_(M32)
/Bengt
sommargranne till varvet
- en rest från sent fyrtiotal
- patrikekman
- Inlägg: 175
- Blev medlem: 01 jan 2017, 07:40
Re: Båtar på Vättern
Var ganska mycket och sprang genom varvet när jag var liten. Kunde ligga ganska mäktiga skutor på slipen ibland.
BAn skrev:Så sent som 1973 byggde Hälleviksstrands varv en minsvepare, HMS Norsten, M32. Typen var dock en s.k. fiskeminsvepare.patrikekman skrev:Försökte kolla på listorna från släktens varv om några seglat/beställt för Vättern men fick ingen riktig koll på det.
På mormors sida så driver släkten fortfarande Hälleviksstrands Varv. Men jag tror att det var mest fiskeskutor som kom därifrån.
https://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Norsten_(M32)
/Bengt
sommargranne till varvet
Patrik
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
Re: Båtar på Vättern
Tror detta är den bästa tråden att visa denna underbara bild i:
Kalksalpeterlossning i GRÄNNA hamn, så sent som 1964!
Att frakta kalksalpeter från Norsk Hydro hörde till de frakter som höll ut längst på Göta Kanal till Vättern. Detta är en av den legendariske skepparen Paul Larssons skutor; tyvärr har jag dock inte lyckats identifiera vilken.
Apropå att man måste inte bygga en oceanhamn för att skapa en intressant hamnmiljö.
Kalksalpeterlossning i GRÄNNA hamn, så sent som 1964!
Att frakta kalksalpeter från Norsk Hydro hörde till de frakter som höll ut längst på Göta Kanal till Vättern. Detta är en av den legendariske skepparen Paul Larssons skutor; tyvärr har jag dock inte lyckats identifiera vilken.
Apropå att man måste inte bygga en oceanhamn för att skapa en intressant hamnmiljö.
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
När TRAFIK höll på att försvinna från Hjo 1917. Del 1.
En sann historia, ihoppusslad från diverse urkunder, och såvitt jag förstår, tidigare helt okänd!
Jag har inte hittat någon officiell dokumentation om detta tidigare.
Drivande i bildandet av Ångbåtsbolaget Hjo - Hästholmen var framför allt greve Nils-Fredrik Posse på godset Vreten, samt "Hjo-kungen" Helmer Sjöstedt.
I första styrelsen ingick följande personer, vilket har en viss fortsatt relevans:
Styrelse: greve Nils Fredrik Posse,
grosshandlare Max Helmer Sjöstedt,
kabinettskammarherre Bredo Stang och
godsägare Christoffer Gustavsson, Djurkälla.
Nils Fredrik Posse var i övrigt mest engagerad i Hjo - Stenstorps Järnväg.
TRAFIK torde varit välkänd för de flesta:
Godsmängderna blev gradvis väl stora för TRAFIK att hantera, varför man år 1913 lät hyra motorpråmen TRANSIT för att hantera alla kalktransporter från bl a Ödegårdens kalkbrott till bönderna i Östergötland. 1914 inköptes hon av ångbåtsbolaget.
1915 på hösten bildas dotterbolaget AB Kalktransport för driften, med "Hjokungen" själv, Helmer Sjöstedt, som redare.
Trots den rikliga godstrafiken under första världskriget och alla "månskensturer", vilka onekliga kan kallas "moonshine excursions ..." bar sig inte driften av TRAFIK. Åren 1914 - 1916 gick man med totalt 18.000 kronor i förlust.
TRAFIK:s turer pågick framtill 1 februari 1917, innan isläggningen satte stopp. Sedan visade det sig att hon inte kom i trafik igen när man förväntade sig till våren. Det var t o m så att greve Ppsse var less på hela historien och ville avveckla såväl ångbåtsbolaget som ångaren TRAFIK. För att lösa likviditetskrisen sålde man motorpråmen TRANSIT till Bispmotala Tegelbruk för 21.000 kronor. Det är ju dock dålig ekonomi att täcka driftförluster med försäljning av tillgångar.
Sannolikt fanns ett samband mellan tegelbruket och godsägaren på Djurkälla som låg i närheten, varför jag gissar att TRANSIT i själva verket fortsatte sin trafik med jordbrukskalk, något som var livsnödvändigt på östgötaslätten, då möjligheter att frakta kalksalpeter från Norge förstås var avskurna.
Denna situation blev snabbt besvärlig för järnvägarna i trakten. Vid ett styrelsemöte 20 juni hos Mjölby-Hästholmens Järnväg dyker följande intressanta information upp:
Så lätt gick det dock inte, uppenbarligen för att FVÖJ satte sig på tvären – relationerna mellan MHJ och FVÖJ var lindrigt sagt inte goda ...
Konsekvenserna lät inte vänta på sig, vilket följande skrivelse från trafikchefen Adolf Norrby vid MHJ tydligt visar:
Som framgår var det först den 24 juli som TRAFIK återupptog sina turer mellan Hjo och Hästholmen igen, och, visar det sig, då endast med en tur Hjo - Hästholmen - Hjo per dag.
Dock var inte konflikten löst om hur de 18.000 kronorna skulle fördelas.
Jag har inte hittat någon officiell dokumentation om detta tidigare.
Drivande i bildandet av Ångbåtsbolaget Hjo - Hästholmen var framför allt greve Nils-Fredrik Posse på godset Vreten, samt "Hjo-kungen" Helmer Sjöstedt.
I första styrelsen ingick följande personer, vilket har en viss fortsatt relevans:
Styrelse: greve Nils Fredrik Posse,
grosshandlare Max Helmer Sjöstedt,
kabinettskammarherre Bredo Stang och
godsägare Christoffer Gustavsson, Djurkälla.
Nils Fredrik Posse var i övrigt mest engagerad i Hjo - Stenstorps Järnväg.
TRAFIK torde varit välkänd för de flesta:
Godsmängderna blev gradvis väl stora för TRAFIK att hantera, varför man år 1913 lät hyra motorpråmen TRANSIT för att hantera alla kalktransporter från bl a Ödegårdens kalkbrott till bönderna i Östergötland. 1914 inköptes hon av ångbåtsbolaget.
1915 på hösten bildas dotterbolaget AB Kalktransport för driften, med "Hjokungen" själv, Helmer Sjöstedt, som redare.
Trots den rikliga godstrafiken under första världskriget och alla "månskensturer", vilka onekliga kan kallas "moonshine excursions ..." bar sig inte driften av TRAFIK. Åren 1914 - 1916 gick man med totalt 18.000 kronor i förlust.
TRAFIK:s turer pågick framtill 1 februari 1917, innan isläggningen satte stopp. Sedan visade det sig att hon inte kom i trafik igen när man förväntade sig till våren. Det var t o m så att greve Ppsse var less på hela historien och ville avveckla såväl ångbåtsbolaget som ångaren TRAFIK. För att lösa likviditetskrisen sålde man motorpråmen TRANSIT till Bispmotala Tegelbruk för 21.000 kronor. Det är ju dock dålig ekonomi att täcka driftförluster med försäljning av tillgångar.
Sannolikt fanns ett samband mellan tegelbruket och godsägaren på Djurkälla som låg i närheten, varför jag gissar att TRANSIT i själva verket fortsatte sin trafik med jordbrukskalk, något som var livsnödvändigt på östgötaslätten, då möjligheter att frakta kalksalpeter från Norge förstås var avskurna.
Denna situation blev snabbt besvärlig för järnvägarna i trakten. Vid ett styrelsemöte 20 juni hos Mjölby-Hästholmens Järnväg dyker följande intressanta information upp:
I avvaktan på avveckling av verksamheten hade TRAFIK fortsatt ligga upplagd i Hjo, istället ersatt av SÖDRA WETTERN, en betydligt mindre ångbåt, som normalt sett var reservbåt på somrarna åt MOTALA EXPRESS på traden Jönköping - Visingsö - Gränna.§5.
Trafikchefen anmälte, att ångbåtsförbindelsen Hjo – Häst-
holmen, som uppehålles af ångaren Trafik, varit afbruten sedan den
I februari. Anledningen till trafikens inställande försnämnda [sic]
dag var ishinder, som omöjliggjorde ett återupptqagande af förbin-
delsen under hela februari månad och en del af mars.
Sedan ishindren upphört, gjordes upprepade fram-
ställningar härifrån om trafikens omedelbara igångsättande. Tiden
förhalades emellertid med löften från Ångbåtsbolaget under det att
situationen M.H.J. ovetande alltmera tillspetsades mellan ångbåts-
bloagets störste intressent Hjo – Stentorps Järnväg och Fågelsta-
Vadstena- Ödeshögs Järnväg samt äfven med ledningen af ångbåtsbo-
laget. Då efter hit ingångna meddelanden en upplösning af Ångbåtsbolaget
med försäljning af båten af allt döma omedelbart vore före-
stående, ansåg M.H.J. absolut nödvändigt träda i direkt förbindelse
med Hjo - Stentorps Järnväg för att om möjligt förhindra Ångbåtsbo-
lagets upplösning, som skulle tillskynda M.H.J. en årsförlust af
mellan 35 och 40,000 kronor.
Trafikechefen hade en längre konferens
med Grefve Posse på Vreten, som ehuru ytterst ogärna frånträdde
fattadt beslut om upplösning af ångbåtsbolaget och till sist gick
med på ett återupptagande af trafiken under villkor, att M.H.J.
jämte H.S.J och F.V.Ö.J. deltoge med viss del för täckande af de
3 senaste årens trafikförluster för ångbåtsbolaget.
Förhållandet mellan banorna bestämdes till
1,2,3 och skulle M.H.J.s bidrag häraf blifva 1000 kronor
pr år, F.V.Ö.J.s 2000 kronor och H.S.J.s 3000 kronor.
Styrelsen beslöt efter öfverläggning acceptera förslag-
et ifråga om också med beklagande af, att Ångbåtsbolagets ledning
så kunnat förbise den ekonomiska sidan af företaget, att, under
det alla järnvägar i Sverige begärt och erhållit lämåliga taxe-
regleringar för att kunna möta de större och mindre krafven på
alla till driften hörande områden, Ångbåtsbolaget endast och al-
lenast synes hafva förlitat sig på de tillstötande järnvägarnes
offervillighet.
M.H.J bidrag skulle utbetalas genom Skaraborgs-
bankens afdelningskontor i Hjo under villkor, att F.V.Ö.J. och
H.S.J. inremitterade på dem löpande andelar, att en representant
för M.H.J. bereddes plats i Ångbåtsbolaget styrelse samt att
trafiken omedelbart eller senaste den I nästa Juli återupptages.
Trafikchefen erhöll styrelsens bemyndigande
att i denna frågas fortsättning sköta M.H.J. förhandlingar med
vederbörande på västgötasidan och bevaka bolagets rätt.
Så lätt gick det dock inte, uppenbarligen för att FVÖJ satte sig på tvären – relationerna mellan MHJ och FVÖJ var lindrigt sagt inte goda ...
Konsekvenserna lät inte vänta på sig, vilket följande skrivelse från trafikchefen Adolf Norrby vid MHJ tydligt visar:
Som framgår var det först den 24 juli som TRAFIK återupptog sina turer mellan Hjo och Hästholmen igen, och, visar det sig, då endast med en tur Hjo - Hästholmen - Hjo per dag.
Dock var inte konflikten löst om hur de 18.000 kronorna skulle fördelas.
- Johan Molin
- Inlägg: 19976
- Blev medlem: 28 dec 2011, 19:49
- Ort: Moth Virgin
- Kontakt:
När TRAFIK höll på att försvinna från Hjo 1917. Del 2.
Vad hände sedan då?
Vid ett styrelsemöte hos Mjölby-Hästholmens Järnväg kunde man läsa följande:
Tydligen kunde dock situationen lösas, vilket ett brev en vecka senare visade:
Det bör noteras att nu på hösten skedde korrepondensen mellan MHJ och ångbåtsbolaget inte längre med greve Posse utan med Helmer Sjöstedt, som ju satt i styrelsen, och dessutom varit redare för TRANSIT!
Vart hade greve Nils Posse tagit vägen?
Det är fullt möjligt att han tröttnat på hela affären. Hans lillebror Göran som bodde på Almnäs mycket stora gods, dog i oktober på sanatorium i Västergötland. Tbc?
Själv skulle Nils bara leva ett par år till. Var han själv sjuk? Jag kan inte hitta någon öppen information. Den som vet något om Hjo-Stentorps Järnväg kan kanske svara på detta. Eller så sitter hans sonson som OCKSÅ heter Nils Fredrik Posse och äger Vretens gods liksom sin farfar, på svaren. Man kanske rentav skulle kontakta honom?
Denna historia har gått att gräva sig fram till i praktiken i sin helhet genom tc Adolf Norrbys korrespondens och styrelseprotokoll från MHJ från 1917. Jag har försökt kontakta TRAFIK:s ångbåtsförening – ingen tycks vilja svara. Har publicerat delar av historien på Järnvägshistoriskt forum, andra delar på Skärgårdsbåtars forum, fortfarande utan respons.
Frågan är vilken form av krutladdning man ska applicera för att få folk som BORDE vara intresserade av TRAFIK att reagera? Vad jag förstår vet ingen av dem om denna historia!
Vid ett styrelsemöte hos Mjölby-Hästholmens Järnväg kunde man läsa följande:
Tydligen kunde dock situationen lösas, vilket ett brev en vecka senare visade:
Det bör noteras att nu på hösten skedde korrepondensen mellan MHJ och ångbåtsbolaget inte längre med greve Posse utan med Helmer Sjöstedt, som ju satt i styrelsen, och dessutom varit redare för TRANSIT!
Vart hade greve Nils Posse tagit vägen?
Det är fullt möjligt att han tröttnat på hela affären. Hans lillebror Göran som bodde på Almnäs mycket stora gods, dog i oktober på sanatorium i Västergötland. Tbc?
Själv skulle Nils bara leva ett par år till. Var han själv sjuk? Jag kan inte hitta någon öppen information. Den som vet något om Hjo-Stentorps Järnväg kan kanske svara på detta. Eller så sitter hans sonson som OCKSÅ heter Nils Fredrik Posse och äger Vretens gods liksom sin farfar, på svaren. Man kanske rentav skulle kontakta honom?
Denna historia har gått att gräva sig fram till i praktiken i sin helhet genom tc Adolf Norrbys korrespondens och styrelseprotokoll från MHJ från 1917. Jag har försökt kontakta TRAFIK:s ångbåtsförening – ingen tycks vilja svara. Har publicerat delar av historien på Järnvägshistoriskt forum, andra delar på Skärgårdsbåtars forum, fortfarande utan respons.
Frågan är vilken form av krutladdning man ska applicera för att få folk som BORDE vara intresserade av TRAFIK att reagera? Vad jag förstår vet ingen av dem om denna historia!