Det var en gång ett modelljärnvägsprojekt...

[Ubbe]

Det var en gång ett modelljärnvägsprojekt med storslagna ambitioner...

(stay tuned)

[Johan Molin]

Hej! Long time no see. Rest assured that I will stay tuned!!!

[Mölle-Mats]

Det var en gång ett modelljärnvägsprojekt med storslagna ambitioner...

Ett

Jag känner då till minst ett till, men du kanske har mer att rapportera än vad jag har om man "stays tuned" ...

Ser fram emot fortsättningen med oliiiiiidlig spänning!

[Ubbe]

Anno 2000 stod mitt nybyggda hus färdigt och med det äntligen en möjlighet att bygga modelljärnväg lite mer seriöst.
Inledningsvis hände inte så mycket IRL utöver att det rullande materialet började växa till sig.

Vald skala var N (då jag hade material från tidigare lägenhetsförsök) och förebilden Tyskland epok II (1920 - 1945).
Främst ville jag rulla långa tåg dragna av pampiga ånglok, servade på en rejäl lokstation med minst en 26 m vändskiva, ringlokstallar etc.
Lokalbana och bibana i bergig miljö skulle också finnas. Bibanan skulle sluta i en säckstation och endast trafikeras av tanklok.

Det var i alla fall planen...


Anno maj 2003

[Ubbe]

Ibland blev längtan efter lite mer tåg desperat varvid tågset smögs in lite där det var möjligt med hopp om att ej upptäckas av den andra hälften...


Anno maj 2003h

[Ubbe]

Många timmar tillbringades i 3D CAD miljö (3rdPlanIt!; enastående program) och resulterade till slut i en spårplan för fas ett.
Banan var tänkt som en dubbeldäckare och första fasen var det övre planet utom halvön i mitten av rummet.

Ett tillfälligt Bahnbetriebswerk (Bw) med vändskiva ritades in för att möjliggöra trafik med tenderlok.
En tillfällig uppställningsbangård med vändslinga blev också del av fas 1.

Not: Höjdangivelser på banan är "höjd över nollhöjd" vilket är spårläge för det nedre planet. Nollhöjd var satt till 900 mm över golv har jag för mig.

[Ubbe]

I 3rdPlanIt! (3PI) växte även underlaget fram i form öppet ramverk.

En av styrkorna med 3PI är att det är just en 3D CAD vilket gör att man kan gå runt och se hur det kommer att se ut på riktigt (mer eller mindre).
Det går även att trafikera den byggda järnvägen så goda möjligheter att upptäcka mindre bra spårplaner kan ske innan något byggts IRL.

[Ubbe]

Tidig 3D version av ändstationen för bibanan. I bakgrunden skymtar stationsbyggnaden som onekligen har vissa likheter med den som syns i trådens inledning...

[Ubbe]

Nu hände det sig vid den här tiden att "gubben" blev tillfälligt besatt av Byggare Bob och fick 3D ritningens "benchwork" omvandlat till ett mer användbart sådant...


Anno april 2004

[Ubbe]

För att kunna köra lite tåg medan det större projektet var under uppbyggnad så tog jag fram en liten testbana för datorstyrning baserat på TrainController (TC) från Freiwald software.
Denna lilla bana kom sedan att spela huvudrollen i en hel utbildningsserie runt TC 7 och filmerna som togs fram finns än idag på YouTube.


Anno september 2004

...och vill ni läsa mer om DCC Testbanan hittar ni det på SvMjFo: http://www.svensktmjforum.se/forum/inde ... pic=8043.0

[Ubbe]

"Tågledning" på modelljärnvägen anno 2004.

IntelliBox (IB) med arv från min första digitalstyrning, kontrollenheten till Märklin Digital =, en Control 80 f.
IB kopplad till bärbar PC körande TC via seriellt snöre.


Anno september 2004

[Mölle-Mats]

Underbart! DRG Epoche II var ju en av mina storstilade projektplaner när det begav sig - i mitt fall precis i övergången mellan Epoche I och II runt 1920 för att kunna köra dels alla vackra Länderbahnen-ånglok i regnbågens alla färger parallellt med de lite mer strikta svart- och röda Epoche II:orna. Idén var en hyllbana runt mitt kontor med en modell av die Geislinger Steige med låååånga godståg dragna av KWStE Klasse K (Br 56 vill jag minnas, eller var det Br 58!?!) och påskjutna av KBSB Gt 2 4/4 (Br 96)! Allt baserat på Märklins M-räls och i skala H0 förstås ...

Kom väl aldrig längre än att ställa upp alla loken på hyllor i bokhyllan här på kontoret (har jag ju visat bilder på förr) dock - och nu har alltsammans skingrats för vinden ...

Nu blev jag riktigt spänd på fortsättningen!!!

[Ubbe]

Så här kunde det se ut när TC styrde den lilla testbanan.
(ursäkta den dåliga kvalitén)


Anno september 2004

[Ubbe]

På det "stora" projektet påbörjades nu planering inför spårläggning av Allenheims bangård...


Anno oktober 2004

[Ubbe]

Då mer eller mindre hela denna sidan av banan skulle utgöras av bangård slängdes det på plywood över ramverket.

Banans "skyddshelgon" övervakar projektet.


Anno oktober 2004

[Ubbe]

Spårläggningen på Allenheims bangård påbörjades.
Räls utgjordes genomgående av Peco Code 55 med några få undantag i tunnlar och dolda bangården.


Anno november 2004

[Ubbe]

Räls och växlar tillpassades.
Växelmotorer utgjordes av Conrads rätt simpla historier. Inget man direkt gjorde "vågen" för. Funkade dock för det mesta...


Anno november 2004

[Ubbe]

Bangården var uppdelad i fyra huvudsakliga zoner: passagerare, gods/rangering, lokstation och industriområde.
Utfarten syns längst bort i bild.


Anno november 2004

[Ubbe]

Huvudbangården börjar här bli färdig.

Tanken med passagerarspåren var att tåget går in och stannar på ett spår.
Vagnssetet rangeras därefter över till nytt spår varvid ett fräscht lok kopplas på för ny tur i andra riktningen.
I princip densamma för godsdelen men där fans en möjlighet till rundgång vilken i huvudsak användes vid rangering.


Anno november 2004

[Ubbe]

Rangeringsprov på ett av Allenheims industrispår.
Här hamnade så småningom ett lagerhus med silo för att representera lantbrukare i trakten.

Allenheim var tänkt att ligga någonstans högt upp i bergen, troligtvis i en vacker dalgång med någon form av sjö.
Det skulle vara en kurort men också, sedan slutet på 1800-talet, en blomstrande industriort.
Ni förstår själva att detta var som klippt och skuret för konflikter och därmed goda möjligheter till kåserier i ämnet.


Anno november 2004

[Ubbe]

DRG BR 98 812 (GtL 4/4 der K.Bay.Sts.B) var en klar favorit på banan.

Hon utförde det huvudsakliga rangerarbetet på Allenheims bangård, framförallt på godsbangården.
Senare kom även en "modern" BR 80 att hjälpa till men dess uppgift blev att fokusera på passagerartrafikens rangeringsbehov.

[Ubbe]

Persontåg anlänt i Allenheim på spår 5.
Ett annat av mina favoritlok, DRG BR 39 (P 10 K.P.St.E.).
Spår 4 och 5 kunde ta emot riktigt långa passagerartåg (tyckte i alla fall undertecknad).


Anno november 2004

[Ubbe]

En DRG BR 44 med ett antal OOt "Saarbrücken" på haken gör sig redo att lämna Allenheim rangerbangård.

I Allenheim fanns en produktiv kolgruva, "Zeche Knipperein", som genererade mycket trafik.
Fullt utbyggd skulle denna delen av banan endast trafikeras av tanklok, närmare bestämt DRG BR 96 (Gt 2x4/4, K.Bay.Sts.B.,) dragandes på "Ganzzug" bestående antingen av vagnar av typen O "Schwerin" eller av typen OOt "Oldenburg" (Bayrische Regiekohlewagen, Amerikanischen Vorbild). Bibanan var kurvig, kraftigt kuperad och tålde endast 15 t axeltryck varvid bjässarna till mallettanklok passade alldeles utmärkt.

Här ser vi dock ett av de lok som var tänkta att ta vid när lasten väl nått mer civiliserade trakter.
Ett annat troligt scenario var att de endast skulle trafikera den tänkta tvåspåriga huvudbanan i form av fasta tågset.


Anno november 2004

[Ubbe]

Nästa fas i bygget var att ta sig någonstans från Allenheim.
Öppet ramverk med reglar för banans underlag ger goda möjligheter till dramatiskt landskapsbygge.
En hel del sågande med sticksågen blev det onekligen.

Här har vi kommit fram till det som skulle bli en spektakulär dalgång med två broar som korsar varandra (mer om det längre fram).


Anno januari 2005

[Ubbe]

Ovanpå plywoodunderredet limmades korkunderlägg för banvallen.
Sakta men säkert närmade sig projektet rälsläggningsfasen av linjen.

En bit spånskiva fick fungera som tillfällig förvaringshylla för modellrallaren.


Anno januari 2005

[Ubbe]

Underbyggnad och korkbanvall på plats hela vägen från Allenheim till "Höllental" ravinen.

Här nådde bibanan sin högsta höjd över havet, en bra bit ovanför station Freiberg.
Freiberg fanns vid tidpunkten för fotot endast i CAD programmet.

Trafikmässigt var tanken att tågen med kol verkligen skulle få kämpa för att ta sig över åsen.
Eventuellt skulle här även vara möjligt att komplettera med påskjutningslok.


Anno januari 2005

[Ubbe]

Allenheims bangård har börjat ta form och en hel del tåg finns på plats.

Den "tillfälliga" vändskivan med uppställningsspår är på plats vilket möjliggör vettig trafik med tenderloken.
Vändskivan kom från Arnold och lät som ett tröskverk när den kördes.
Enda förlåtande egenskap var väl att den var ganska epok II lik i sitt utseende.

Infarten till Allenheim låg i en mjukt nedåtgående högersväng, slutet på nedfarten från åsen.


Anno januari 2005

[Ubbe]

Spårläggningsarbete i stigningen mot åsen.
Vid den här tiden tyckte jag inte att jag gjorde annat än limmade kork och spikade räls dagarna i ända.

Här kan man tydligt se den dåliga kvalitén på plywood jag fått tag på.
Plywoodkvalitén kom sedan att vara en av de drivande faktorerna bakom projektets nedläggning.


Anno januari 2005

[Ubbe]

Allenheims bangård börjar fyllas med lok och vagnar...

...vilket ju inte är så konstigt då det inte fanns någon möjlighet för dem att komma därifrån.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Översiktsbild över Allenheims bangård.

Det fanns mycket goda möjligheter till spännande rangering på bangården.
Industriområdet längst bak i bild kom senare att utökas med ett antal spår vilket gav en del utmaningar för rangerpersonalen.

Godsmagasinet kom senare att flyttas till spåret markerat styckegods medan en lastramp installerades där magasinet är placerat i fotot.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Underlaget för station Freiberg på plats.

Högt ovanför Freiberg passerar sträckan Allenheim - Brandlburg och når här sin högsta höjd över havet.
Underlag och rälsläggning på linjen är färdig fram till "Höllental" ravinen.


Anno mars 2005


Sträckan mellan Allenheim och Brandlburg var indelad i två block vilka avsevärt ökade trafikströmmen över åsen.
Ungefär under skyddshelgonet placerades semaforer i vardera riktningen.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Stopp vid Höllental ravinen. Längre än så här kom man inte från Allenheim vid tidpunkten för fotot.

Härnäst skall vi se ta en titt på hur nästa station, Brandlburg, växer fram.
Nära intill Brandlburg fanns också ett grustag vilket också dyker upp i nästa svit med bilder.

Stay tuned!



Anno mars 2005

[Ubbe]

Nästa station på linjen från Allenheim heter Brandlburg.

På bilden förbereds underlaget för stationsområdet.
Bangården ligger på en högre nivå än ramverket, ca. 10 cm höjdskillnad.

Längst bort till vänster i bild kommer grustaget att vara placerat.


Anno mars 2005

[1956]

Kul att du är tillbaka på spåret, Ubbe! Det här ser verkligen lovande ut.

[Ubbe]

Tjena Rikard!

Ja, just nu håller jag på en del med min nya testbana i H0 beskriven i en annan tråd.

Hittade alla dessa gamla bilder runt mitt N-skala projekt och tänkte att det kanske kunde vara kul att dela med mig lite av mina öden och äventyr runt projektet.

[Ubbe]

Delen närmast dörren till rummet kommer att utgöras av ett stenbrott samt en "tunnel" där banan vänder tillbaka i motsatt riktning.

Det var verkligen en av fördelarna med N-skalan; det gick att svänga runt utan större yvighet.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Då hade det blivit dags att skapa underlaget för nerfarten till tunneln och svängen runt stenbrottet.
3rdPlanIt! kan skriva ut underlag i skala 1:1 så dessa sedan kan användas som planeringsunderlag; mycket praktiskt.


Anno mars 2005


Mallarna fixerades genom att linjeras upp med ramverket.
Ritning i skala 1:10 användes också för referenser.


Anno mars 2005


Genom att nåla fast mallarna på plywoodskivan kunde sedan siluett och mittlinje markeras vilket gjorde det lätt att såga ut med en sticksåg.
Genom att använda en syl var det relativt lätt att föra över linjen till skivan.
Mittlinjen var för att ha en referens vid limmandet av korkbädden.


Anno mars 2005

[Johan Molin]

För att hålla isär begreppen: Det här är alltså din FÖRRA anläggning i N-skala? Trevligt att du vill visa även detta projekt. Mkt prydligt strukturerat!

[Ubbe]

Det stämmer, Johan!

Om du tittar i tråden Datorstyrd Testbana i H0, min nuvarande anläggning, så ser du att det är samma rum.
Jag har iof. satt dit en mellanvägg så man får lite längre hyllyta men rummet är detsamma.

//Ubbe

[Ubbe]

Underlaget utsågat.
Planet för Brandlburg och stenbrottet behövde nu komma på plats lite högre än ramverket.


Anno mars 2005


Några lister monterades efter väggarna för att utgöra stöd.
Resterande underbyggnad utgjordes av "raisers" liknande linjens banunderlag.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Underlaget för Brandlburg station börjar komma på plats.

Brandlburg hade i huvudsak ett bryggeri men utgjorde även en utlastningspunkt för timmer och massaved.
Största industri får väl anses vara stenbrottet strax utanför samhället.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Återstod att ansluta området vid Brandlburg till "Höllental" regionen.
Från bron vid ravinen gick linjen nerför en kurvig och brant backe.


Anno mars 2005


Denna backe blev betydligt brantare än jag tänkt mig så någonstans räknande jag fel i överföring från CAD till verklighet.
...eller har jag väl inte tillräckligt av "Byggare Bob" i mig.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Underlaget är här framme vid bron över ravinen (bakre delen till höger).

Ravinen var tänkt att ha två broar på olika höjd som korsade varandra.
Den övre en modernare variant medan den nedre skulle utgöras av en gammal stenbro.


Anno mars 2005

[Ubbe]

Underlaget på plats vid Brandlburg station och det närliggande stenbrottet.

Korkmatta på bangården och korkbanvall på linjen.
Här kan vi se att banvallen så sakteliga är på vägen från stationen i riktning stenbrottet.

Den skarpa svängen där banan gör en 180 graders vändning var tänkt att gå i en tunnel.
I de fall det rörde sig om skarpa svängar i dold miljö så användes oftast Roco flexräls.

Tunnelportal var planerad där banan kommer ur tunneln medan ingången i tunneln skulle ske genom att banan försvann successivt bakom stenbrottet.


Anno april 2005

[Ubbe]

Linjen sveper nerför en lång backe med mjuka och böljande kurvor för att slutligen försvinna in i berget vid "Höllental" regionen.

Denna sträcka kom att bli en av mina favoriter. Mycket trevligt att betrakta tågen som jobbade sig uppför backen i riktning Brandlburg.


Anno april 2005

[Magnus P3]

Intressant beskrivning av ett MJ-projekt.

All naken plywood som banunderbyggnad ger mig en obestämd känsla av déjà vu......

[Ubbe]

Fortsatt arbete med underlag för linjen mellan Brandlburg - Freiberg.

Banan svepte här in i en tunnel för att sedan komma ut igen direkt på nedre bron över "Höllental" ravinen.
På toppen av berget var tanken att ett slott eller slottsruin skulle vara placerad, "Burg Brandl".

Närmast i bild ser vi en mjuk kurva som leder fram till en ny tunnel.
Strax innan denna tunnel skall infartssignalen till Freiburg placeras.
Jag gjorde helt enkelt en liten utvidgning så ett hål kunde borras och en Viessmann semafor enkelt installeras.
Signalen kunde visa hp0/hp1/hp2 dvs. stopp/kör/kör sakta.


Anno april 2005

[Ubbe]

En Cinemascope artad vy över stigningen på sträckan Freiberg - Brandlburg.

Vid pilen låg ett blockställe som delade in sträckningen i två block.
Stigningen var lång men relativt svag och utgjorde inte några problem för de tåg som kom att rulla på banan.


Anno april 2005

[Ubbe]

Här är underlaget klart nästa ända fram till Freiberg stationsområde.

Banan gick här in i en tunnel samtidigt som den passade på att korsa sträckan Allenheim - Brandlburg två gånger.
Tanken var att med användandet av berg och tunnlar skapa naturligt olika scenarier.
När banan ritades upp i CAD programmet försökte jag tänkta mig olika fotovinklar som "tittade" på enskilda scenarion.



Anno april 2005

[Ubbe]

Panoramavy sedd från Brandlburg i riktning Allenheim.

Det började ta sig, dock tog sig tågen inte någonstans eftersom linjen fortfarande ej var framme vid någon annan station än Allenheim.


Anno april 2005