Rälsförhöjning i kurvspår

[SWB-56]

Är det någon som vet något om hur man beräknar lämplig förhöjning av ytterspår i kurvor? Gäller H0. De flesta av mina kurvor har radier mellan 700 och 800 mm. Jag tar också gärna emot tips om hur man enklast gör det. Tvingar man fanérskivan (10 mm) eller lägger jag sylarna på en längsgående list av lämplig dimension (mycket ballast går det åt) eller gör man något med underlagsmattan eller bitumenskivan?

[Svante Andersson]

Rälsförhöjning är vädigt snyggt.
Men det innebär en försämrad funktion på våra fordon, speciellt när det gäller sådana i modell.
Med alla fordon avfjädrade och till stor del trepunktslagrade som i verkliga livet är det inget problem.
Boggivagnar, Rocos längre godsvagnar med trepunktslagring och korta vagnar klarar sig. Så även boggilok.
Men samtliga fast lagrade fordon med stelt infästade axlar, typexempel är Jecos ellok litt F, tycker inte om den skevning av spåret som alltid finns i övergången mellan plant spår och rälsförhöjningen.
Rälsförhöjningen början följer i stort de regler som finns för övergångskurva, alltså minst lika lång övergång som längsta fordon. (30 cm?)
Och med så små radier som du efterfrågar kommer övergångskurvor och ramper till rälsöverhöjningar att bli så stor del av banan att den blir snudd på obyggbar.

Så min åsikt... allt spår ska ligga så plant som möjligt. Men vill man absolut ha överhöjning ska den var liten, max 1 mm överhöning och helst på radier över 914 mm (36")

Hur man bygger... en smal list läggs under ytterkanten på kurvans sliprar. Tvinag ett spårundelag yill rätt lutning är bara att be om problem. Där är det bara plant, plant, plant på alla ledder som gäller... förutom i stigningar förstås.

Ett bra exempel här... https://www.youtube.com/watch?v=q0uDy59QFOE

SA

[Anders Johansson]

Jag har ungefär samma radier som Du.
Jag gjorde så att jag la in tändstickor i ytterkant innan jag la in grus och limmade.
Där rakspåret slutar skall det vara plant och full rälsförhöjning ca 20-30 cm in i kurvan.
Under övergången spänner spåret upp sig ganska naturligt och låses vid limningen.
Där jag har kurvor med mer än 1.2-1.3m har jag inte gjort någon förhöjning.

Egentligen spelar höjden inte så stor roll på modelljärnväg varför tändstickan kändes OK.
Det syns men blir inte för mycket för att störa lok.

[1956]

Håller med Svante, bankning av räls ställer högre krav på allt rullande materiel.

Trots det så har jag av helt estetiska skäl gjort det på några delar av min anläggning. Jag gjorde så att jag stack in vikt papper av olika tjocklek under den yttre rälen och provade mig fram genom att därefter provköra. Som vanligt var jag tyvärr inte tillräckligt noggrann då och har därför haft vissa problem, men endast med tvåaxliga personvagnar, vilka jag med viss framgång har lyckats kompensera genom att modifiera hjullagringen på dem.

[HLS]

Weinert har en produkt här:

http://www.weinert-modellbau.de/images/ ... web-v2.pdf

Artikelnummer 74220

[SWB-56]

Tack för alla svar. Men det finns uppenbarligen väldigt många olika idéer om detta. Jag får nog ta mig både en och annan funderare. Säkrast är nog att göra en provsträcka

[Beeblebrox]

Vi har sågat en kil av marksskiva och lagt in under banvallen. Viktigt är att övergången från plant till "bankat" spår är lång och mjuk. Vi har pga lutningen på spåret inte haft några problem med någon rullande mtrl.

[Otto BvL]

Hej SWB-56

Efter som ingen svarat på Din ursprungliga fråga känner jag mig föranlåten....
Min bestämda uppfattning är att rampens längd bör stämma med övergångskurvans längd, det finns NEM-normer för båda:
Övergångskurva NEM 113 http://www.miba.de/morop/nem113_d.pdf
Rälsförhöjning NEM 114 http://www.miba.de/morop/nem114_d.pdf

Kommer Du ihåg när vi byggde rälsunderlag i början av 70-talet på SMJ, enligt en av MR/"Linn Westkot?" utvecklad metod och hur fint vi tyckte resultatet blev, när vi såg de bankade tågen i kurvorna? Den gav möjlighet till alla önskvärda kurvradier, övergångskurvor och rälsförhöjningar. Men utvecklingen går vidare, vid dubbelspår bankade tågen på de båda spåren gemensamt vilket inte var riktigt naturtroget men dög då, när rälsförhöjning var okänt på modellbanor i Sverige.

Men om man använder samma metod och ser till att underlaget blir absolut plant i sidled och sen tillämpar någon av i den här trådens länkar beskrivna metoderna för rälsförhöjning (plasticard-remsor under syllarnas ytterkurva) borde man kunna få ett i det närmaste perfekt resultat!

Otto BvL

[PeO]

Hej SWB-56
Kommer Du ihåg när vi byggde rälsunderlag i början av 70-talet på SMJ,
OBvL

Det fanns på bild i ett reportage för över 40 år sedan. AoH eller någon MJ-bok? Jag minns att jag fick titta flera gånger på bilden, för att förstå varför ni byggde med en massa lister i stället för en plan skiva.
Själv har jag byggt nu med 4mm plywood som underlag, böjd för lagom lutning och tätt uppstagad.
Visst tycker man att det är värt besväret, när man ser resultatet. Tyvärr har jag ingen färsk bild nu, men här är ett par gamla. Man kan ana att det är ganska tätt med stöd under banvallen.

Ett försök med klossat spår på code55-räls. Stambanans banvall ännu utan räls

Edit: såg först efter en månad att jag skrev masonit, när jag menade plywood.

[SWB-56]

Ja, nu har jag inte kollat svaren på mitt inlägg på ett bra tag. De första svaren gav mig ett och annat att fundera på, men resultatet blev, som jag misstänkte, det jag först tänkte - se nedan.

Hej SWB-56
Min bestämda uppfattning är att rampens längd bör stämma med övergångskurvans längd, det finns NEM-normer för båda:
Övergångskurva NEM 113 http://www.miba.de/morop/nem113_d.pdf
Rälsförhöjning NEM 114 http://www.miba.de/morop/nem114_d.pdf

Ja, jag håller gärna med om att det kanske skulle vara bra att ha NEM i tankarna, men som den känslomänniska jag är, har jag inte det ”rätta tänket” för att låta normer styra alltför mycket. I mitt fall är utrymmet en begränsning. Att maximera kurvradierna känns i regel viktigare. Jag går nästan helt efter känslan. När syllarna och första rälen är på plats visualiserar jag ex-vis en E2:a gå igenom kurvan. Känns det rätt, då är jag nöjd och spikar dit den andra rälen. Annars börjar jag väl om kan jag tänka mig…

Kommer Du ihåg när vi byggde rälsunderlag i början av 70-talet på SMJ, enligt en av MR/"Linn Westkot?" utvecklad metod och hur fint vi tyckte resultatet blev, när vi såg de bankade tågen i kurvorna? Den gav möjlighet till alla önskvärda kurvradier, övergångskurvor och rälsförhöjningar. Men utvecklingen går vidare, vid dubbelspår bankade tågen på de båda spåren gemensamt vilket inte var riktigt naturtroget men dög då, när rälsförhöjning var okänt på modellbanor i Sverige.

Ja det var tider det! Det glömmer jag aldrig, även om jag nu med en egen bana i vardande inte längre tillämpar den sofistikerade metoden. Men så har jag inte heller besväret med dubbelspår. Nu bygger jag 30 – 40 tal och då får väl banunderlaget anpassas till vad man gjorde då, dvs 10 mm plywood… En fördel med det är, att med stadiga stöd kan man få plywooden att anta perfekta övergångar i både horisontal- och vertikalplanet – med lämpligt utformade stöd går det att ”tvinga” den dit man vill ha den.

Men om man använder samma metod och ser till att underlaget blir absolut plant i sidled och sen tillämpar någon av i den här trådens länkar beskrivna metoderna för rälsförhöjning (plasticard-remsor under syllarnas ytterkurva) borde man kunna få ett i det närmaste perfekt resultat!

Finjustering med plasticardremsor kan man kanske göra vid spårläggningen om det behövs. Det är min erfarenhet – än så länge.
Men när allt kommer omkring bygger jag ju för mig själv. Vad andra tycker är inte det viktigaste.

[Otto BvL]

SVB-56 skrev:
"Är det någon som vet något om hur man beräknar lämplig förhöjning av ytterspår i kurvor?"

Eftersom ingen i den långa tråden svarat på just den frågan, tog jag mig friheten att lägga in länkar till de relevanta NEM-normerna där just beräkningsmetoderna är beskrivna!

Jag kan inte se något fel i detta. (Om man inte vill ha svar så skall man inte fråga.)